Märsta
Märstaån har den högsta koncentrationen av PFAS i Mälarens avrinningsområde, enligt kommunens översiktsplan från 2022.
Redan 2008 hittades miljögiftet här. Ändå nås Märstaån ständigt av nya mängder. Varje år beräknas nästan tre kilo PFAS rinna vidare ut i Steningeviken, enligt ett examensarbete från Uppsala universitet.
Här, vid Steningebadet, träffar Mitt i Märstabon Volha Miadzvedzeva. Hon är orolig att gifterna ska påverka tillgången till bad i Mälaren.
– PFAS är inte bra och de måste göra något. Det är inget nytt, vi har vetat det här länge men alla verkar inte bry sig, säger hon.
Men det är inte främst sommardoppen som är hotade. PFAS tas nämligen inte upp av huden, utan via mat och dryck. Att regelbundet äta fisk från förorenade områden är en hälsorisk enligt Livsmedelsverket – och dricksvattnet från Mälaren kan påverkas negativt.
Kommer från flygplatsen
Utsläppen beror främst på föroreningar från Arlanda flygplats. Tidigare användes brandskum med PFAS vid en brandövningsplats här. När det regnar eller när snön smälter lakas gifterna ur marken och transporteras via bäckar ut i Märstaån.
Det handlar om gifter i vår natur och i våra vatten och vår fisk.
Enligt miljöbalken är det förorenaren som ska stå för sanering och andra åtgärder. Oppositionspolitikern Tove Björlin (MP) tycker att Sigtuna kommun bör ligga på mer.
– Kommunen behöver sätta in mer resurser för tjänstepersoner som kan driva på, i första hand mot Swedavia. Det handlar om gifter i vår natur och i våra vatten och vår fisk som folk fiskar. Det görs för lite, säger hon.
Det är inte bara MP som tycker att Swedavias arbete går för långsamt. Fler partier vill lägga kommunal medel på att trycka på.
Swedavia testar ny teknik
Swedavia menar att bolaget bedriver ett omfattande arbete med att utreda, riskbedöma och efterbehandla förorenade områden. Varje vecka mäter bolaget halterna av PFAS i Märstaån.
– Vi informerar kommunen löpande, säger bolagets hållbarhetschef Therese Forsström.
Bolaget har installerat spridningsbegränsande anläggningar och testar nu nya tekniker för att rena både vatten och mark.
– Efter att åtgärdsutredningarna är godkända av länsstyrelsen följer arbetet med saneringsåtgärder.
Centerpartiet vill kartlägga förekomsten i kommunen och vilka åtgärder som behövs. Socialdemokraterna vill vidta åtgärder för att minska miljögiftet i Märstaån – och sätta upp skyltar vid Mälarens stränder och fiskevatten om riskerna. Även Liberalerna vill ta krafttag.
– Vi vill se tydliga åtgärdsplaner, bättre källspårning, transparens och tillräckliga resurser för tillsyn, säger Pernilla Bergqvist (L), som poängterar att det är förorenaren som ska betala för åtgärderna.
M: "Har tät dialog"
Mattias Askerson (M), kommunstyrelsens ordförande, menar dock att det inte är aktuellt för kommunen att storsatsa.
– Eftersom ansvaret för sanering och hantering av föroreningarna ligger på de som har utsläppskällorna har det inte varit aktuellt med några större medeltillskott, säger han.
M-toppen pekar på att kommunen är aktiv i samverkansforum för att minska föroreningar i vattendrag.
– Och vi har en tät dialog med dem som har utsläppskällorna av PFAS, säger Mattias Askerson som besökte Swedavia före sommaren för att se hur arbetet med PFAS fortgår.
PFAS-utsläppen har minskat
Totalt utsläpp: Det årliga massflödet av PFAS från Märstaån till Mälaren beräknas vara 2,8 kg (för 21 olika PFAS-ämnen). Det är en liten minskning från en tidigare uppskattning på 3,3 kg/år för perioden 2017–2021.
Största källan: Arlanda flygplats och dess brandövningsplats.
Nya gränsvärden: Från 1 januari 2026 införs nya, skärpta gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Studien betonar att fortsatta åtgärder i Märstaån är avgörande för att klara dessa krav i framtiden.
Källa: Examensarbetet "Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i Märstaån – Kartläggning av massflöden och punktkällor" av Ellen Kvarnmyr, Uppsala universitet (juni 2025).