Svar på insändaren ”Frågor till AIK-supportrar och idrottsföräldrar” den 19 april.
"Jag läste ditt inlägg med både förståelse och frustration. Frustration över att vi bara ses som ett gäng huliganer med bengaler och masker, när vi är så mycket mer än så. Vi är en levande gemenskap med hjärtat i Solna. Men jag förstår att höga ljud och folksamlingar kan upplevas som störande, särskilt om man bor nära Råsunda torg. Ingen ska behöva känna sig rädd i sitt eget hem – varken människor, hundar eller vilda djur.
Men det är också viktigt att förstå vad vi försvarar och står för. Hemmamatcher för AIK är inte bara 90 minuter fotboll - det är tradition, passion och gemenskap. Ja, ibland går vissa över gränsen, och det är inte okej. Vi är många AIK:are som också tycker att raketer och bangers inte hör hemma vid match – särskilt när de skrämmer både folk och djur. Vi behöver hitta en lösning på det.
Samtidigt blir jag ledsen över den överdrivna generaliseringen. Alla vuxna män (och kvinnor!) som går på match är inte ansvarslösa. Många av oss är föräldrar, lärare, sjuksköterskor, busschaufförer – vi är en del av det här samhället. Vi sjunger och lever oss in i vår klubb, men vi vill inte bidra till nedskräpning eller otrygghet.
När det gäller nedskräpning runt Råsunda fotbollsplan håller jag helt med – det är pinsamt. Men det har inget med AIK att göra, det handlar om personligt ansvar, oavsett klubbtillhörighet.
Så låt oss prata – inte kasta skit. För vi alla bor här. Och vi som älskar AIK vill inte att Solna ska bli mindre tryggt – vi vill att det ska pulsera av liv, stolthet och respekt".