#ettsthlm

Uppskattade. Alexander Duranic och Nihmya Abraha från Tullinge Fotboll förstärker skolans arbete med att fånga upp elever på rasterna i Trädgårdsstadsskolan, Tullinge – en del i kommunens utökade satsning på föreningslivet. Foto: Petter Beckman

Här satsas miljoner på bättre sammanhållning

”Nu får det räcka”. Mordet på 12-åriga Adriana förra året har fått Botkyrkas föreningar att börja samarbeta på nya sätt. ”Vi har länge haft en ohållbar utveckling. Det har varit lätt att väcka engagemanget”, säger Hani Albitar på ABF

  • Publicerad 12:17, 26 dec 2021

Med mordet på 12-åringen brast det. Många kände att nu får det räcka.

Sjuåriga småkillar springer runt benen på Alexander Duranic, de skojar och ropar påhittade smeknamn: ”Affe!”, ”Svampbob!”

Det är tydligt att barnen gillar den 18-årige, professionelle fotbollspelaren. Sedan i augusti är han halvtidsanställd för att sköta rastaktiviteterna på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka, genom ett avtal mellan kommunen och Tullinge Fotboll.

– Det blir en trygghet för barnen, att de alltid vet att de kan komma till mig om de inte vet vad de ska göra. Jag ser vilka som är lite utanför, jag hittar på aktiviteter och tar med dem i leken, säger Alexander Duranic.

Småkillarna flockas kring Alexander Duranic på Trädgårdsstadsskolans gård. Foto: Petter Beckman

Nihmya Abraha är hållbarhetsansvarig inom Tullinge Fotboll:

– Målet är att barnen ska bli de bästa människor de kan bli, säger han.

Modellen, att kommunen anlitar en idrottsförening för att sköta rastverksamheten, är ny – en del i Botkyrkas upptrappade ambition att ta hjälp av civilsamhället.

Fem extra miljoner har satsats på föreningsstöd i den senaste budgeten, plus två miljoner för partnerskap och samarbeten – som det med Tullinge Fotboll.

Stakar ut en riktning

– Vi gör ett handslag med civilsamhället för att tillsammans jobba för trygghet och social sammanhållning. Genom att staka ut en riktning och sätta upp ett gemensamt mål kan vi också få en större samverkan mellan föreningarna, säger kommunalrådet Emanuel Ksiazkiewicz (S).

Föregångare. Verksamhetsutvecklare Mohammed Ryback och ombudsmannen Sebastian Flygar startade ABF-satsningen på trygghet och folkbildning tillsammans med biträdande ombudsmanen Hani Albitar. Foto: Arkivbild Petter Beckman

Varför är det viktigt?

– När det gäller integrationen, tryggheten och sammanhållningen är det svårt för kommunen att hantera det själv. Nu skapar vi förutsättningar för civilsamhället att vara med och stärka det sociala kapitalet. Jag tror det är ett vinnande koncept, säger Emanuel Ksiazkiewicz.

En som är glad över satsningen är Hani Albitar, biträdande ombudsman på studieförbundet ABF Botkyrka-Salem, vars idéer nu fångats upp.

– Vi tar delvis deras koncept – och lägger pengar på det, säger Emanuel Ksiazkiewicz.

Något måste göras

Det var i början på hösten 2020, veckorna efter mordet på 12-åriga Adriana i Hallunda, som Hani Albitar och de andra i den lokala ABF-ledningen beslöt sig för att något måste göras.

Under tio veckor, från höstlovet fram till jul, organiserade man ett hundratal programpunker på temat trygghet: workshops på fritidsgårdar kring våld och machoideal, föreläsningar med exkriminella, panel­diskussioner med politiker och poliser.

Ohållbar utveckling

– Det blev en kraftsamling där vi visade på styrkan i civilsamhället. Grupper som inte samarbetat tidigare började jobba mot samma mål. Och det har fortsatt. Det har blivit lättare att utgå från behovet, inte från vem som får vilka resurser eller vems logotyp som ska användas, säger Hani Albitar.

Han beskriver det som en ohållbar utveckling som pågått i norra Botkyrka under många år, med växande otrygghet och utanförskap.

Självklart. Föreningarna har jättemycket att bidra med, säger Lena Tersander som tidigare varit scoutledare. Foto: Petter Beckman

– Med mordet på Adriana brast det. Många kände att nu får det räcka. Det har varit lätt att väcka engagemanget, säger han.

En del av utmaningen, menar Hani Albitar, är att flera av de etniska föreningarna har haft svårt att prata med varandra.

– Vi jobbar mycket med brobyggande mellan föreningarna. Men det gäller långt ifrån alla, från många håll har vi fått en härlig uppslutning.

På torget i Tullinge träffar vi Lena Tersander, tidigare scoutledare och engagerad föreningsmänniska.

– Visst har civilsamhället har stor betydelse för att få ordning på samhället. Alla föreningar som fångar upp barnen så att de håller sig borta från bus när de blir större, det gör skillnad, säger hon.

”Kan man få ungdomssidan att växa och fler föräldrar att engagera sig skulle samhället må mycket bättre”, säger Michele Di Dato, ordförande för Tullinge Fotboll.

Så vill Botkyrka stärka sammanhållningen

√ Botkyrka är en kommun med skarp etnisk segregation och stora socioekonomiska skillnader mellan de norra och de södra delarna.

√ Enligt kommunens strategidokument ska Botkyrka ska vara ”en interkulturell plats som präglas av samarbeten och möten över grupp- och stadsdelsgränser, jämlika livschanser och social sammanhållning”.

√ Bland de konkreta åtgärderna för att nå målet finns en satsning på föreningslivet, ökat fokus på språkutveckling inom förskola och äldreomsorg och upptrappat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.

√ ABF Botkyrka-Salem samlar ett nytt föreningsråd, som ska underlätta samverkan kring exempelvis föräldrautbildningar och trygghetsarbete.

√ Tullinge Fotboll är en av föreningarna som jobbar offensivt med sociala frågor, utbildar ungdomar och nätverkar med andra fotbollsklubbar. ”Kan man få ungdomssidan att växa och fler föräldrar att engagera sig skulle samhället må mycket bättre”, säger Michele Di Dato, ordförande.

Visa merVisa mindre

Mer: EttSthlm

Växande inkomstklyftor, skjutningar och segregation hotar vi-känslan, befarar foskare och politiker. I några artiklar tittar vi närmare på vad som krävs för att stärka den sociala sammanhållningen. Har du tips och idéer? Maila!