#ettsthlm

BYGGA HÄR? Nej, vi behöver ju det gröna också. Det måste finnas bättre mark att bygga på längre ut från stan, tycker studiekompisarna från filmvetenskapen som tar en paus ute på Gärdet. Foto: Petter Beckman

Förslag: Bygg i naturreservaten så får unga råd att bo

Bygg på Gärdet! Bygg i Danderyd! I debatten om hur vi ska få fram fler billiga bostäder kommer ett oväntat förslag från det marknadsliberala Timbro. Vad är vi villiga att offra för att unga ska få någonstans att bo?

  • Publicerad 11:55, 4 jun 2022

Alla vet att bostadsmarknaden suger. Det enda man kan hoppas på är att den kraschar.

DET HÄR ÄR DEL ETT I ARTIKELSERIEN "NÅGONSTANS ATT BO?". LÄS ÄVEN DEL TVÅ och DEL TRE.

Sex tjejer i 20-25-årsåldern tar en solig paus i gröngräset ute på Gärdet, Östermalm. De pluggar filmvetenskap i det stora betonggrå Filmhuset alldeles intill.

Alla utom en bor hemma hos sina föräldrar.

– När jag flyttar hemifrån blir det till någon annan stad. Kanske Lund. I Stockholm är det för svårt och för dyrt, säger Malin som bor på Kungsholmen.

"Marknaden suger"

De andra i gruppen ger samma bild – deras första egna bostad blir troligen någon annanstans än i Stockholm.

– Alla vet att bostadsmarknaden här suger. Det enda man kan hoppas på är att marknaden kraschar, säger en av tjejerna, halvt på allvar.

EXEMPEL. Här kan totalt 140 000 personer få bostad om politikerna tillät det, menar Jacob Lundberg, tankesmedjan Timbro. Foto: Timbro

En tredjedel av alla unga vuxna i Stockholmsområdet bor hemma, de flesta ofrivilligt, visar undersökningar. Ändå hamnar bostadsfrågan sällan bland väljarnas tio viktigaste frågor i opinionsmätningar.

Ingen stark röst

– De flesta vuxna har en bra bostad. Det som har det här behovet är unga, nyanlända, ensamstående och fattigpensionärer som inte någon stark röst i debatten, säger Alexander Wilson van Deurs, ordförande för organisationen jagvillhabostad.nu.

Jagvillhabostad.nu är partipolitiskt oberoende men förordar mestadels klassisk vänsterpolitik: mer politisk styrning, statliga bostadssubventioner kopplade till krav på maxhyra och stopp för bostadsrättsomvandling.

– Vattendelaren går mellan dem som ser bostadsfrågan som en angelägenhet för hela samhället och de som vill överlämna den till marknaden, säger Alexander Wilson van Deurs.

JA VARFÖR INTE? Det finns för mycket grönområden, det är viktigare att unga får bostad, tycker Johan G Svensson, Vasastan, med Poppan, 14 år som promenerar på Gärdet.

Så vad säger de som tror på marknaden? Jacob Lundberg är chefsekonom på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

– Att få fram mer byggbar mark är det allra viktigaste. Det ökar konkurrensen mellan byggföretagen, det blir billigare att bygga och gör att fler unga kommer in på bostadsmarknaden, säger han.

Hälften av marken blockeras

Hälften av all mark i Stockholmsområdet blockeras från byggande idag, i många fall därför att politiker har gjort den till naturreservat, framhåller Jacob Lundberg.

– Det leder till att priserna sticker iväg, vilket gör att unga stängs ute.

I en artikel nyligen pekade Jacob Lundberg ut fyra platser där det enligt honom skulle gå att bygga bostäder för totalt 140 000 personer: Gärdet på Östermalm, Kymlinge i Sundbyberg, Rinkebyskogen i Danderyd och Bogesundslandet i Vaxholm.

"Djurgården finns ju"

”I dag är Gärdet en gräsmatta där man kan rasta hunden och åka skidor på vintern – trots att det stora grönområdet Djurgården finns rakt söderut.”, skriver han.

– Politikerna tycker det är mer bekvämt att säga nej. De slipper utmana sina väljare, säger Jacob Lundberg..

ABSOLUT INTE! Då skulle jag demonstrera. Vi behöver den här oasen med sitt natur- och fågelliv, tycker Birgitta Örnback, Östermalm.

"Bostadspriser skulle gå ner"

Hans analys liknar den som jagvillhabostad.nu för fram:

– De som gynnas av ett lågt byggande, det är de som redan bor bra. Deras bostadspriser skulle gå ner och det skulle bli ökad trafik om det byggdes mer. Medan de som skulle gynnas är en mer diffus och utspridd grupp, säger Jacob Lundberg.

De sex filmvetartjejerna ser gärna att det byggs mer, men ingen av dem tycker att just Gärdet är någon bra plats för bostäder:

– Vi behöver grönområden också. Och alla behöver ju inte bo i stan, det måste finnas bättre mark längre ut.

"För mycket grönområden"

Johan G Svensson från Vasastan promenerar ofta på Gärdet med sin hund Poppan. Han är mer positiv:

– Varför inte? För mig får de gärna bygga här, iallafall på det som är närmast stan. Det finns för mycket grönområden och unga behöver ju någonstans att bo.

Alexander Wilson van Deurs hoppas på en vändning i debatten.

– Även medelklassen påverkas nu, de börjar märka att det här gäller alla unga, säger han.

Unga riskerar att bli fastlåsta i första ettan

Debatt: Startlån sänker tröskeln till Stockholms bostadsmarknad

Gustav Hemming (C), regionråd för tillväxt och samhällsplanering. Foto: Pressbild

Regionrådet: ”Bristen på mark är inte problemet”

Gustav Hemming (C), regionråd för tillväxt och samhällsplanering i Region Stockholm, tycker det är bra med en debatt om var man kan bygga mer i Stockholm, men påminner om naturområdenas betydelse för folkhälsa och trivsel.

– Oftast är det bättre för både ekonomin och de boende om vi kan bygga mer och högre där det redan finns god kollektivtrafik och service så att vi kan spara grönområden och minska bilberoendet, säger han.

Bostadskrisen i Stockholm beror inte i första hand på byggbar mark, menar regionrådet, utan på ”en kraftlös nationell bostadspolitik där vänster och höger hellre skjuter ned varandras förslag än kompromissar för att få fram ett kraftfullt paket”.

– Ett sånt paket kan exempelvis både rymma reformer av den förstelnade hyresmarknaden och investeringsstöd till ungdoms- och äldrebostäder eller höjda bostadsbidrag, säger Hemming.

Var tredje ung vuxen bor hemma

34 procent av 20–27-åringarna i Stockholmsregionen bodde kvar i föräldrahemmet 2021, jämfört med 24 procent i Sverige som helhet.

55 procent av 20–27-åringarna i Stockholmsregionen hade eget boende.

Av dessa hyrde 46 procent en lägenhet eller studentbostad i första hand, 37 procent hade egen bostadsrätt och 11 procent hyrde i andra eller tredje hand.

Källa: Hyresgästföreningen

Visa merVisa mindre