Stockholm ska vara en tät och levande stad dit fler människor kan söka sig för att arbeta, studera och förverkliga sina drömmar. Men för alldeles för många utmanas framtidshoppet redan med jakten på en bostad.
För lågt byggande och stelbenta regelverk skapar trösklar till att bo. Resultatet blir att färre personer får arbeta eller studera i Stockholm – och att huvudstaden går miste om dessa personers skaparkraft.
Den tuffa bostadsmarknaden skapar också trångboddhet bland allt för många och i andra änden svårigheter att hitta exempelvis seniorbostäder för den som vill flytta till något mindre.
Ingen naturlag
Att unga, utlandsfödda och andra inflyttade ställs utanför är ingen naturlag. Inte heller att för många bor ofrivilligt trångt. Det är resultatet av politiska beslut under de senaste hundra åren.
Politiken har staplat regler på varandra utan tillräcklig hänsyn till den helhet detta skapar för den som vill bygga. Att bygga bostäder är därför för dyrt, krångligt och utdraget. Inte minst märks detta i frånvaron av byggbar mark i Stockholms stad.
I en ny rapport från den marknadsliberala tankesmedjan Timbro uppmärksammar nationalekonomen Rebecca Rieschel just detta. Med hjälp av ett byggindex avseende bostadsbyggandet under de senaste tio åren relativt andra jämförbara kommuner rankar Rieschel Sveriges kommuner.
Stockholm näst sist
Resultatet är nedslående för flera kommuner dit många vill flytta. Stockholm placerar sig exempelvis näst lägst i indexet trots ett byggtillvänt blågrönt styre i stadshuset. Som rapporten pekar på beror detta till stor del på statliga regleringar (DN Sthlm 20/10).
1. Riksintressen måste bli färre och mindre inskränkande
Bara i Stockholm finns det drygt 120 riksintressen som omfattar nästan 6 000 hektar mark. Riksintressena försvårar, försenar och förbjuder förändringar, inte bara i riksintresseområden, utan också i deras kringområden. Riksintressena behöver bli betydligt färre och vägas av mot allmänintresset av att bygga fler bostäder.
2. Omvandla kontor till bostäder
Ska vi klara klimatomställningen måste vi riva mindre och använda befintliga lokaler mer effektivt. För att det ska vara möjligt måste det gå att bygga om och ändra användning utan att det krävs långa detaljplaneprocesser.
Det borde i allmänhet vara tillåtet att ändra verksamhet i en lokal utan att behöva gå igenom detalj- och tillståndsprocesser. Skulle vi också förverkliga förslaget om att slopa ombyggnadsbegreppet, som kommittén för Modernare byggregler lämnade (SOU 2019:68) skulle fler byggnader kunna rustas upp, byggas ut och hållas verksamma längre.
3. Planlägga nya bostäder offensivt och hållbart
Den grönblå majoriteten har både ökat målen för bostadsplaneringen och fokuserat på att planera socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart genom att prioritera täta bostadskvarter nära till spårbunden kollektivtrafik och att blanda upplåtelseformer.
Vi vill utveckla det arbetet så att fler bostäder får byggas i kvartersstruktur samtidigt som områden som domineras av en boendeform i större grad får en bättre blandning av bostäder.
Öka reformtakten
Reformtakten på svensk bostadsmarknad måste öka. Liberalerna delar inte alla rapportförfattarens slutsatser, tvärtom ser vi flera poänger med medborgarinflytande i byggpolitiken. Inte minst för att säkerställa en bred förankring för ett Stockholm som utvecklas.
Men för att fler ska få den frihet som boende ger måste det otillräckliga byggandet adresseras. Liberalerna står redo att möta den utmaningen.