I dag, den 31 januari, beslutar Stockholms stad om sänkt friköpspris för bostadsrättsföreningar med tomträtt. Syftet är att underlätta för föreningar som idag hyr marken dyrt av staden att istället äga den, genom ett friköp.
Att villkoren förändras är efterlängtat, men det nya friköpspriset blir tyvärr ett slag i luften. Det hjälper inte föreningar med tomträtt att lämna modellen.
Måste ner till 50 procent
Vi har på djupet undersökt cirka 90 bostadsrättsföreningars förutsättningar för friköp. För att ett friköp ska vara genomförbart, med en belåningsgrad som en bank godtar, behöver friköpspriset sättas till 50 procent av marktaxeringsvärdet. Det vill säga samma villkor som gäller för småhusägare. För att ge samma förutsättningar för föreningar i innerstaden krävs därutöver ett pristak, visar vår studie.
Hoppet om en långsiktigt hållbar lösning tändes när Exploateringskontoret fick i uppdrag att utreda frågan under 2021, och lämna förslag på hur friköp kan underlättas. Förslaget, som fullmäktige nu ska ta ställning till, presenterades innan årsskiftet och innebär en sänkning av friköpspriset från 100 procent av marktaxeringsvärdet till 85 procent.
Verkningslöst i praktiken
Därutöver öppnas ett friköpsfönster under 2022 där föreningar får friköpa marken till 2019 års taxeringsvärden. Vår egen analys visar dock att förslaget är verkningslöst i praktiken. Faktum är att friköpspriset sannolikt blir ännu högre än idag när 2022 års taxeringsvärden träder i kraft, trots sänkningen till 85 procent.
Stockholms folkvalda politiker är högst medvetna om problematiken med tomträtten. Å våra medlemmars vägnar – tillsammans representerar vi 75 procent av stadens tomträttsföreningar – är det också viktigt att ni är medvetna om vad beslutet ni fattar den 31 januari innebär. Förslaget underlättar inte friköp.
Höjda månadsavgifter
Frågan är högst angelägen för stadens cirka 1 500 föreningar och 170 000 bostadsrättshavare som berörs. Markhyran, som höjdes kraftigt 2017, utgör nämligen inte enbart ett svart hål i föreningarnas kassor. Den leder också till höjda månadsavgifter för de boende, och gör det svårt att över tid planera föreningens underhåll, renoveringar och gröna investeringar.
Trots det lägre markpriset upplever många tomträttsföreningar nu en hopplöshet. För föreningarna handlar frågan inte om att ha tomträtt eller inte. Det handlar om att ha ett eget val, och därmed möjligheten att på ett tryggt och långsiktigt sätt kunna bestämma över sin egen framtid.
Återstår rättslig prövning
I och med beslutet den 31 januari stängs friköpsfrågan på obestämd framtid, i alla fall politiskt. Det som kvarstår är att frågan om markhyrans storlek prövas rättsligt, precis som den om likställda friköpsvillkor.
Vi föredrar dock en konstruktiv dialog med majoriteten i Stadshuset om hur en ny, modern tomträttsmodell i Stockholm kan se ut. Nu klubbar politikerna igenom ett förslag som är verkningslöst. Det var väl inte Moderaternas tanke med att utreda frågan?