Den här veckan samlas politiker och andra aktörer från hela världen i Stockholm för att debattera vår tids viktigaste fråga: klimatförändringarna.
I det fullspäckade schemat finns bland annat G20:s senaste klimatmöte och FN:s klimatmöte Stockholm +50. Samtidigt sker andra stora evenemang, bland annat Stockholm Marathon. Tillströmningen av besökare tillsammans med avspärrade gator sätter press på Stockholms lokaltrafik och orsakar stor trängsel i trafiken.
Akuta behov
Veckans klimattoppmöten handlar om det akuta behovet av att agera för att rädda klimatet. De belyser samtidigt de utmaningar som Stockholms transportsystem står inför – och den stora betydelsen av att minska bilberoendet i kampen för en bättre miljö.
Sverige har ambitiösa klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser från inhemsk transport med 70 procent till 2030, jämfört med utsläppsnivåerna från 2010.
Kultur av bilberoende
Förra året uppgick biltätheten i Stockholmsregionen till nära 400 bilar per 1000 personer. Även om det är en relativt låg siffra visar den på en kultur av fortsatt bilberoende.
Och det räcker inte att övergå till elbilar i stadsmiljö. Även om det är positivt att mer än hälften av alla bilar som såldes i Sverige förra året var laddbara, är det värt att minnas att elbilar är ineffektiva transportsätt för att förflytta människor i städer.
Ny balans i fordonsmixen
De kräver mycket energi för att fungera, och det går åt mängder av fossila bränslen i tillverkning och frakt.
För att ge städer som Stockholm en mer hållbar framtid med mindre trängsel behöver vi hitta en ny balans i fordonsmixen. Det innebär mindre bilism, mer kollektivtrafik, och kortare resor som görs med cykel, elsparkcykel eller till fots.
Trivsamt och tidseffektivt
Det här är transportsätt som är mer hälsosamma, trivsamma och ofta mer tidseffektiva för att ta sig fram i städer. De goda nyheterna är att vi går åt rätt håll. Förra året gjordes mer än 26 miljoner resor på delade elsparkcyklar, och totalt åkte svenskarna över 48 miljoner kilometer på delade elsparkcyklar.
Det senaste decenniet har Stockholm tagit stora steg i att göra det lättare att ställa bilen i och med stadens framkomlighetsstrategi samt investeringar i cykelinfrastruktur. Men det krävs ytterligare incitament för att uppnå det gröna skiftet som behövs för att nå framtidens klimatmål.
Ändra attityder och beteenden
Policyförändringar för att motverka bilism, så som rena luftzoner, färre gatuparkeringar och bättre förutsättningar för gångtrafikanter, kommer att vara viktiga för att ändra attityder och beteenden.
Vi vill uppmana Stockholm att blicka ut mot andra städer i Europa och se hur de planerar för en framtid utan bilar. Centrala Paris är planerat att bli bilfritt senast 2024, Bryssel kommer att begränsa biltrafiken i stadskärnan med hjälp av nya trafikregler redan från augusti i år, och Oslo har sedan 2016 programmet “Bilfritt Byliv” med målsättningen att skapa en och en mer levande stad och förbättrad stadsmiljö.
Oanvända till 96 procent
Trots att bilar står oanvända under 96 procent av sin livscykel så upptar de en stor del av våra urbana ytor. Genom att bygga fler cykelbanor och göra om parkeringsplatser för bilar till platser för mikromobilitet som cyklar och elsparkcyklar, kan vi hjälpa fler att lämna bilen hemma och välja ett lättare fordon som både är utsläppsfritt och tar upp mindre plats på gatorna.
Denna vecka, med viktiga klimatmöten och medföljande trafikproblem, är ett bra tillfälle för vem som helst att prova en elsparkcykel. Men den visar också att det är hög tid för politiker och opinionsbildare att få upp ögonen för de möjligheter som delad mikromobilitet kan erbjuda för grönare och mer människovänliga städer.