Sedan bottennoteringen i mitten av april förra året har antalet flygningar ökat med cirka 170 procent och ligger under den senaste månaden (april) på 172 480 flygningar per vecka globalt. Innan pandemin slog till låg antalet flygningar på 177 982.
Även om det kommersiella flygandet inte har återhämtat sig ännu visar statistiken att det finns andra segment av flyget som står starkt. Exempelvis har möjligheten till flygfrakt varit oumbärlig under krisen. Den globala efterfrågan på skyddsmateriel var enorm under krisens inledande faser när sjukhus över hela världen efterfrågade skyddsutrustning med kort varsel. Siffror från både den europeiska flygorganisationen Eurocontroll och från den internationella flygorganisationen IATA visar att flygfrakten ökade med nio procent under pandemin både i Europa och globalt, en trend som väntas hålla i sig.
Digitala möten har blivit en sanning
Det har närmast blivit en sanning att de digitala mötesverktygens framfart kommer att leda till en permanent minskning av behovet av affärsresor efter pandemins slut. Men affärsflyget har upprätthållit en högre nivå av resor än andra segment av flygresor. Antal flygningar i Skandinavien under peak-trafik april 2019 var 615 flygplan i luften, idag är den tillbaka på 403 flygplan. Detta visar att det finns en stark vilja bland människor att återgå till att träffas fysiskt även inom arbetslivet, digitala möten kan inte ersätta alla fysiska möten.
Pandemin har också visat att flyget inte är den stora klimatboven. Under pandemins värsta fas 2020 stannade mer än hälften av världens flygplan på marken, ändå förblev den globala utsläppsminskningen under året endast sex procent, vilket även inkluderar minskad konsumtion och bilkörning. Vi hindrar inte klimatförändringarna genom att ge oss på den bransch som möjliggör för invånare i Sverige att ha kontakt med övriga världen.
Jaga utsläpp - inte transporter
En sund och effektiv klimatpolitik jagar inte transporter, utan utsläpp. Regeringen borde välkomna initiativet som kommit från den grupp privata aktörer som är redo att ta över driften av Bromma flygplats efter beskedet från den nuvarande ägaren Swedavia om att de inte kan fortsätta driva Bromma med lönsamhet. Sverige behöver värna de flygplatser vi har idag och inte stressa fram nedläggningsbeslut grundande på felaktiga uppfattningar om att flygets tid skulle vara förbi. Det är oerhört svårt att bygga nya flygplatser eftersom det kräver att många tillstånd blir godkända. Flygplatsnedläggningar är därför att betrakta som permanenta nedskärningar och försämringar av vårt lands transportsystem. Att lägga ned en flygplats är ett försök att vrida tillbaka klockan till en tid före moderniseringen av Sverige. Ett tillbakablickande som är skadligt och frihetsinskränkande för individen såväl som för näringslivet.
Jobbar för att minska utsläppen
Flygbranschen arbetar dessutom hårt och innovativt för att ställa om och minska sina utsläpp. Exempelvis har BRA Flyg, som trafikerar Bromma, sagt att de har ambitionen att fylla tankarna med nästan enbart biodrivmedel. Flygbolaget beräknar också att inrikesflyget redan inom tre år kommer att vara återställt till 80% av nivåerna innan pandemin. Detta sammanfaller med när de första elflygplanen väntas tas i drift i inrikesflyget. Sedan förra hösten trafikerar flygbolaget Air Leap Bromma med en av de mest miljövänliga flygplanstyperna som finns på marknaden.
Teknikutvecklingen av elflyg går i rasande fart och kommer att omdefiniera det regionala resandet. Statliga flygplatsbolaget Swedavia planerar att rusta upp flygplatser runt om i landet för att inom kort kunna hantera elflyg. Tillsammans med sin norska motsvarighet Avinor planerar Swedavia att upprätta nya regionala flyglinjer mellan närliggande norska och svenska regioner vilket kommer ge goda tillväxtmöjligheter i våra länders glesbefolkade delar, helt utan påverkan på klimatet.
Bromma viktig för det gröna flyget
Flygplatser avsedda för elflyg ger ett också ett markant mindre påverkansområde än dagens i form av buller och markanspråk. Framtidens gröna regionala flygplatser bör snarare ses som ”flyghubbar” med hälften så långa rullbanor som dagens, vilken kan frigöra markområde för exempelvis bostadsbyggande.
Om vi kraftsamlar och ger den fossilfria teknikutvecklingen för flyget de förutsättningar de behöver idag kommer det i framtiden belöna oss med utsläppsfria, snabba och täta regionala förbindelser. I en sådan framtid spelar också Bromma flygplats en avgörande roll för det gröna elflyget.