Det är lunchrusning i matsalen på Ekebyhovsskolan. Fjärdeklassarna Emil Råström, 10 och Selma Vegger, 10, har precis tagit för sig av varsin portion chili con carne. Båda säger att de brukar tycka om skolmaten. Emil har märkt av att menyn ändrats lite, att det serveras mer grytor och soppa lite oftare.

Fjärdeklassarna Emil Råström, 10 och Selma Vegger, 10 tar för sig av skolmaten.

Mikael Andersson

– Men det tycker jag om, speciellt tomatsoppa och kycklinggryta, säger han.

– Det är bra, för man får mer mat i en och samma tugga, säger Selma Vegger.

Varför tycker ni att det är viktigt med skolmat?

– Man måste äta för att orka skolan, annars blir man trött och hungrig, säger Selma Vegger.

– Sedan blir man väl smart av grönsaker och sånt, säger Emil Råstam.

Enligt kommunens kostchef My Berensson finns det tecken på att det går åt mer mat i skolorna.

– På några ställen började det märkas före årsskiftet, nu märks det på i stort sett alla ställen. Det har alltid gått åt mer mat på måndagar i förskolor och skolor men nu går det mera mat generellt. På vissa ställen går det åt mer mat även på fredagar, i några skolor väljer elever ibland att äta flera gånger under serveringen, säger hon.  

På Ekebyhovsskolan anstränger man sig mer för att ta vara på rester .”Som i går när vi hade fiskgryta med räkor, då fick vi räkor över så då hade vi det i en paj dagen efter”, säger Mikael Liljedadahl, kökschef.

Mikael Andersson

Hundratals portioner

Mikael Liljedahl är kökschef på Ekebyhovsskolan. Varje dag lagar han och personalen i köket mat åt ungefär 600 personer. Även han har märkt av att barnen tar mer mat sedan inflationen blev ett faktum.

– När jag pratar med elever märker man att de inte äter lika mycket hemma. Ibland kan någon säga att de åt chips och någon pizzaslice till middag. Man kan inte ta för givet att alla får lagad med hemma.

I kommunens budget har skolköken kompenserats för ökade livsmedelskostnader. 10 procent mer har de fått att röra sig med. Men matpriserna har ökat mer än så, med minst 20 procent i snitt under 2022.

Mikael Liljedahl har behövt tänka om och göra anpassningar när han gör inköp, för att hålla budgeten.

– Nu gör vi mer grytor. Förr serverade vi till exempel kebab med bröd och grönsaker och tillbehör, nu blir det i stället kebabgryta, vilket drygar ut maten mer.

När Mitt i besöker Ekebyhovsskolan står chili con carne på menyn.

Mikael Andersson

Mer soppa, mindre mjölk

Andra förändringar är att det serveras soppa oftare. Tidigare var det en gång i månaden och nu blir det varannan vecka.

– Jag har även fått minska inköpen av mjölk. Tidigare köpte jag tio tjugolitersförpackningar i veckan, nu köper jag sju förpackningar i veckan.

– Vi har börjat med smaksatt vatten i stället för en större mängd mjölk. I dag kör vi med melon och mynta i.

Men en del saker är det inte lika enkelt att rucka på.

– Vi serverar även mat till barn med autism, en del av dem behöver äta liknande mat varje dag, så där kan man inte göra ändringar, säger Mikael Liljedahl.

På Ekebyhovsskolan har de även börjat ta hand om svinn ännu mer noggrant, de planerar för att börja kunna sälja matlådor till personal på mat som stått i värmeskåp och blivit över. På så vis kan en del pengar gå tillbaka till kommunen.

– Vi tänker även på att servera maten i mindre skålar och byter oftare. Så att vi inte häller upp mer än vad som går åt.

Hur har dina arbetsuppgifter förändrats av de högre livsmedelspriserna?

– Jag har fått tänka lite mer på matsedeln och håller mer koll på kampanjer än förr. Man får vara kreativ och flexibel.

Mikael Liljedahl har även fått komma på flera olika knep för att dryga ut mat som kostar mer.

– Vissa grönsaker har blivit väldigt dyra. Som paprika, tomat och gurka. Det köper vi inte mycket av. När det var tacobuffé nyligen blandade jag majs som är billigt med dyr gurka. Något av barnen muttrade lite men hade jag haft den separat hade gurkan tagit slut direkt.