Socialtjänsten i Ekerö har svårt att nå de som lever med våld i nära relationer, vilket Mitt i Mälarö tidigare rapporterat om. Men på den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen ser man en ökning av antal samtal som kommer in.

Under pandemiåret 2020 nådde antalet samtal som besvarades rekordhöjder. Och även om de inte nått så höga nivåer under 2022 så har det höga tempot fortsatt.

– Det ökade i år jämfört med förra året. Och sedan 2017 har det ökat med 50 procent, säger Johanna Belachew, verksamhetschef för Nationellt centrum för kvinnofrid, som driver Kvinnofridslinjen.

44 678 samtal besvarades under 2022, vilket var i snitt 122 samtal per dygn. Under 2020 var den siffran 128 samtal per dygn.

Svårt att veta orsak

Om ökningen beror på att våldet har ökat eller på att linjen når fler kvinnor är svårt att veta.

– Vi tror att toppen under pandemin hade med större utsatthet att göra. Om det är så nu också vet vi inte. Men våldet minskar inte, så mycket vet vi.

Folk ringer in om fysiskt såväl som psykiskt och sexuellt våld. Och för de som lever i relationer med våld handlar det ofta om många typer av våld som samverkar och utövas samtidigt, menar Johanna Belachew.

– Det är inte ovanligt att det fysiska våldet kommer sent i relationen. Ofta har det förekommit psykiskt våld innan första slaget kommer, säger hon.

Runt 60 procent av alla samtal som rings till Kvinnofridslinjen bevaras.

– Hade vi mer resurser skulle vi kunna bemanna upp så skulle vi kunna svara på fler samtal och hjälpa fler.

Utöver stöd att förstå sin situation och skydd mot våld behöver kvinnor som lämnar sin förövare också hjälp med praktiska saker. Det kan handla om stöd att kunna arbeta, träffa vänner, träna eller utöva en hobby. 

Eftervåld

– Vi kallar det eftervåld, det som kvinnor utsätts för efter de lämnat sin förövare. Det praktiska glöms ofta bort i det. Det handlar inte bara om att komma bort från våld utan också om att komma tillbaka till ett fungerande liv.

Samhället i stort behöver förstå mekanismerna kring våld i nära relationer och att det förekommer i alla kulturer och samhällsklasser, menar Johanna Belachew. 

– Vi vill gärna tro att det är en viss typ av person som slår och en viss typ av person som blir slagen. Men så är det inte. Det finns överallt.