En halv meter högre havsnivå och två meter högre vid högvatten. Skyfall.

Då kan salt havsvatten tränga förbi Slussen i Stockholm och förstöra Mälaren – dricksvattentäkt för drygt två miljoner människor.

I skärgårdskommuner som Vaxholm och Österåker kan kustnära bebyggelse förstöras.

Barriärer och anpassad bebyggelse

I två olika projekt har studenter tittat närmare på hur framtidens klimatutmaningar kan lösas.

– Det finns väldigt stora osäkerheter, men det troliga är att havsnivån kommer att stiga rätt mycket och att Slussens ombyggnad kommer att vara otillräcklig, säger Sebastian Hahn, nybliven landskapsarekitekt på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

– Det är en reell risk.

Sebastian Hahn, nybliven landskapsarkitekt.

I ett idéprojekt 2022 fördjupade han sig i problemen som uppstår om havsnivån i framtiden blir högre än vattennivån i Mälaren.

Studien utgår för hur det kan se ut i Sverige år 2100, så det ligger en bit in i framtiden.

Hur hav, sjö och regn kan påverka i framtiden har också varit ämne för ingenjörsstudenterna Anna Eriksson och Vera de Val Wiklund på Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Jämför med andra kommuner

I samarbete med Österåkers kommun har de precis blivit färdiga med ett examensarbete om klimatanpassad samhällsplanering längs Åkers kanal, närmare bestämt Kanalstadsområdet.

– I vårt arbete har vi tittat lite på vad man gör i andra kommuner som har liknande problem som de Österåker kan få i framtiden, säger Vera de Val Wiklund.

Ingenjörsstudenterna Anna Eriksson och Vera de Val Wiklund.

Stefan Källstigen

– Dels har vi skyfall lokalt som kan orsaka problem och högre nivåer i Åkers kanal, och sedan har vi stigande hav och högvatten.

Strategierna för att klimatanpassa samhällsplanering sammanfattas i militära termer: attack, försvar och planerad reträtt.

Tar kommunerna det här på allvar?

– Ja, de tar det på allvar. Det är absolut inte så att man är klimatförnekare, säger Anna Eriksson.

Enligt Anna och Vera varierar kommunerna lösningar. En del bygger dyra konstruktioner och höjer mark. Andra satsar på försvar: bebyggelse med skyddsvallar eller murar.

– Sedan finns det även exempel på att man aktivt söker sig bort från havet och har idéer om hur bebyggelse ska minska över tid i dessa områden, till exempel genom att begränsa nybyggnation på redan existerande fastigheter, säger Vera de Val Wiklund.

Vallar och kajer

För Kanalstadsområdet ser de tre olika sätt att bemöta framtiden. På sikt dyrast är fortsatt byggande mot vattnet. Då bör man anpassa bebyggelsen efter riskerna, höja marken eller bygga kajer.

Mediumalternativet är att skydda befintlig bebyggelse med vallar eller kajer och inte bygga nytt i riskområdet.

Det tredje alternativet är att helt enkelt rikta byggandet mot områden som ligger på högre höjd.

Finns det inte en konflikt eftersom det är så populärt att bo nära vatten? 

– Jo. Det är många konflikter och intressekrockar. Så till sist är det ett politiskt beslut utifrån de långsiktiga risker och kostnader man vill ta, säger Vera de Val Wiklund.

Bild från översvämning 2021 på länsväg 276 norr om Åkersberga.

Christopher Wolf

Markus Andersson är miljöplanerare på Österåkers kommun och har varit Anna och Veras handledare. Han är nöjd med deras arbete.

– I kommunen pågår ett klimatanpassat arbete, men det de har kunnat göra är en omfattande omvärldsstudie, något vi sällan har möjlighet att göra, säger han.

Enligt honom ligger Österåkers befintliga bebyggelse relativt bra för att klara översvämningar från havet och kanalen, men med vissa riskområden. Den planerade framtida utbyggnaden av Kanalstaden, på delvis låglänt mark, är mer utmanande ur ett klimatperspektiv:

– Det kommer att bli mer utmanande att bygga i klimatkänsliga områden, men det är svårt att säga exakt hur det kommer att hanteras.

När det gäller stigande havsnivå och risken för saltvatten i Mälaren finns flera scenarier.

Kom du på någon lösning?

– Det skulle vara ett enormt och komplext infrastrukturprojekt, men jag gjorde en visualisering på hur en barriärlösning kan se ut, med inspiration från Holland, säger Sebastian Hahn.

Tänkta vattenbarriärer i Vaxholm. Tv pir med promenad till kastellet, t h genomsläpplig barriär liknande de i Themsen öster om London. Oxdjupet kan vara en lämplig plats för en sluss.

Sebastian Hahn/Lantmäteriet

I sitt idéprojekt i kursen ”Large scale planning” fick han inspiration av en artikel i Svenska dagbladet från 2011 som i sin tur baserades på en rapport från de fem länsstyrelser som ligger runt Mälaren. I den nämns hur barriärer med slussar i Vaxholm skulle kunna var en lösning.

Även här ligger det militära inte långt bort. När Sverige under hundratals år planerat försvaret av Stockholm har lösningen ofta varit att täppa igen och bygga fästningar vid viktiga sund.

Tänkt vattenbarriär vid Vaxholms kastell. (montage)

Sebastian Hahn

De råkar också vara de platser där man lättast kan bygga barriärer om man vill skydda Mälaren.

– Sunden i Vaxholm är lätta att spärra av. Militärt så har ju idén funnits länge, men nu skulle man gå från ett militärt försvar till ett klimatförsvar, säger Sebastian Hahn.

– Det som är lite kul är att det är ganska goda förutsättningar.

Källor: SvD, Mälarens vattenvårdsförbund,

”Samhällsplanering av klimatanpassning i Åkers kanal”. Examensprojekt på KTH, Anna Eriksson och Vera de Val Wiklund.

”Vaxholm climate defense. A long term climate adaption strategy for securing the lake Mälaren region against rising sea levels”. Planning Project - Large Scale Structures, SLU. Sebastian Hahn