Vid återvinningen på Centrumparkeringen viker Johan Högdahl ihop en stor bit kartong. Bredvid står en säck genomskinlig plast som också blev över efter sängköpet.
– Här är det nästan alltid fullt så vi kan inte vara helt dåliga, svarar han på frågan hur duktiga han tror att Vallentunaborna är på att sortera sina sopor.
Avfallsbolaget Sörab hanterar sopor i nio kommuner nordost om stan: Vallentuna, Upplands Väsby, Sollentuna, Täby, Sundbyberg, Solna, Danderyd och Lidingö.
Förra våren lät de ett företag analysera hur det står till med sopsorteringen i kommunen.
Hushållen i Vallentuna visade sig tyvärr vara dåliga på återvinning.
Sämst var resultatet när det gäller matsvinn, alltså när fullt ätbar mat slängs.
Så mycket som en tredjedel av innehållet i den bruna papperspåsen för matavfall var mat som ratats i onödan.
Företaget som analyserade soporna hittade matrester som hade kunnat bli nya måltider och mat som var fullt ätlig men hade utgången datumstämpel.
Att ta vara på den mat man köper sparar både hushållspengar och miljö.
– Mycket mat som slängs skulle kunna ätas upp i stället, säger kommunens avfallshandläggare Beri Fajic som själv inte läst rapporten men fått den föredragen.
Förra året skickade kommunen flera gånger ut information om hur sorteringen av främst matavfall ska gå till.
Det verkar inte ha hjälpt.
– Vi vet inte varför vi inte når fram. Nu ska vi ha möte med de bostadsrättsföreningar som ännu inte anslutit sig till systemet. Att sortera matavfall är vår högsta prio i kommunen. Att få folk att förstå att det finns ganska mycket pengar att tjäna på det, säger han. De som inte sorterar matavfall har i dag en taxa som är 25 procent dyrare. Man kan spara tusenlappar.
I år ska alla som bor i småhus och sorterar matavfall få ett vykort som både ska uppmuntra och informera om vad som gäller. Även den som bor i lägenhet ska få ny information.
Även på andra sätt lämnar Vallentunabornas sopsortering en del övrigt att önska.
I restavfallet, påsen där man lägger det som inte kan sorteras till återvinning, hamnar förpackningar, tidningar, matrester och farligt avfall – skräp som antingen ska till återvinningen eller i den bruna papperspåsen för matavfall.
Hela 69 procent av innehållet i lägenhetshushållens restavfallspåsar hörde inte hemma där. För villahushållen var andelen 66 procent.
När förpackningar inte samlas in hamnar det i restavfall som förbränns. 2020 orsakade stockholmarnas osorterade hushållsopor 175 000 ton koldioxidutsläpp, enligt Stockholm Exergi,.
– Under corona har avfallsmängden gått upp, säger Beri Fajic. Mängden trädgårdsavfall har fördubblats. Samma sak med renoveringsavfallet. Vi har varit hemma och renoverat. Det ger en negativ statistik när vi jämförs med andra kommuner. Det är svårt att påverka om folk ska renovera hemma.
Johan Högdahl tror att Vallentunaborna blir bättre på att återvinna när nya återvinningsanläggningen vid Lindholmsvägen är klar i september.
– Då blir det närmare till en stor återvinning. Mycket av det som blir fel beror nog på att de inte hinner tömma ordentligt här. Har man gått hit en gång utan att få plats med sitt skräp kanske man slirar sen.