Under de senaste åren har valfriheten ökat i Upplands-Bro, både inom skola, vård och omsorg.
I kommunen finns tre fristående grundskolor, en fjärde planerar att starta hösten 2023. Därutöver är bland annat Engelska skolan på väg att etablera sig i kommunen.
Mitt i har tidigare berättat om att Skolinspektionen valde att ge avslag på planerna då man inte var nöjd med hur skolan hade redovisat sitt planerade elevunderlag.
Detta överklagades av IES till förvaltningsrätten i Stockholm som nu ska ta upp frågan vidare.
Men hur resonerar den enskilde invånaren kring den ökade tillgången till valfrihet i Upplands-Bro?
Valfriheten var räddningen
Ana Holm bor i Kungsängen och har en dotter som i dag är 18 år. För henne är saken klar: Möjligheten att själv välja skola räddade deras dotter.
Efter att hennes dotter Nova Holm hade gått ett par år på en kommunal skola i kommunen märkte Ana Holm hur dottern hade förändrats.
– Lusten att lära var helt som bortblåst. Vår dotter kom hem som en mörk och grå skepnad, med ett ok på sina axlar. Den skolan hon gick på då sög musten ur henne totalt.
Jakten på alternativ påbörjades och familjen började titta på mindre skolor med mindre grupper. Tillslut hittade dem en montessoriskola inne i stan som visade sig bli en lyckträff.
– Hade vi inte haft valfriheten så hade det varit närhetsprincipen eller vad man haft tidigare. Då hade alternativet varit att flytta från kommunen.
”Utformade på samma sätt”
Nova Holm förklarar att skolorna i kommunen aldrig riktigt passade henne. Hon upplever att de är ”utformade på ett väldigt likartat sätt”.
– Det här med Montessori handlar om hur man i slutändan är som person. Jag upplever själv att jag har haft det lättare att planera min egen tid i skolan, vilket man inte får i den kommunala skolan på samma sätt, säger Nova Holm
Är skolan jämlik?
– Vi har ingen jämlik skola varken i det kommunala eller det privata. Jag vill påstå att det är vi föräldrar som måste göra det bästa möjliga utifrån det system vi har, säger Ana Holm.
Ett aktivt val
Fia Olsson å sin sida har en son som är 10 år. Hon berättar att man i hennes familj aktivt valt att låta honom gå kvar inom den kommunala skolan. Detta trots att det finns fristående skolor närmare där familjen bor utanför Bro.
– Den kommunala skolan han går i har gett honom, och oss, allt det vi vill ha. Utbildade och behöriga lärare, tvålärarsystem och kommunikationen mellan oss och skolan har funkat mycket bra.
Därför är familjen nöjd
Fia Olsson förklarar att anledningen till att hon aktivt gjort det val hon gjort till sin son handlar om hennes ideologiska värderingar.
– Jag tycker inte man ska göra vinst på barnens skolpeng. Till syven och sist handlar det om synen på barnet. Ska barnet få de bästa förutsättningarna eller är föräldrarna kunder som ska bli nöjda.
Hon menar att friskola skulle kunna vara ett alternativ för hennes familj i det fall att vinstintresset försvinner.
– Valfrihet är aldrig negativt om valfriheten är lika för alla. Men jag tror det är svårt när många har så olika förutsättningar. Jag landar ändå i att det fria skolvalet riskerar att skapa en segregation i skolan.
Toppnamnen om valfrihet
Men hur resonerar kommunens politiker kring frågan om valfrihet?
Lagom till valdagen ställer vi en sista och central valfråga till samtliga toppnamn i fullmäktige:
Hur stor valfrihet ska den individuella medborgaren ha rätt till?