Utanför de stora och delvis vattrade, mönstrade glasrutorna, lyser en blek februarisol.

Emma Hedman och Theres Yvonnesdotter, som sitter på andra sidan konferensbordet, är båda socialsekreterare. De arbetar på det som kallas relationsvåldsteamet inom Bromma stadsdelsförvaltning.

Det är till den här byggnaden, i stadsdelsförvaltningens lokaler i en grå bunkerliknande byggnad mellan Bromma flygplats och Bromma blocks, alla de Brommabor kommer som har fått nog av olika former av våld i sina relationer. Både de som är i akut behov av hjälp, eller behöver råd och stöd.

Gör bedömning

Emma Hedmans och Theres Yvonnesdotters arbete är att göra en bedömning av den hjälpsituation personen befinner sig i.

– En av våra främsta uppgifter är att göra riskbedömningar och säkerhetsplaneringar, säger Emma Hedman.

Omkring 200 Brommabor sökte relationsvåldsteamets hjälp i fjol.

Stefan Källstigen

I fjol sökte sig cirka 200 personer hit, året dessförinnan omkring 230 personer.

– Vi kommer mest i kontakt med kvinnor, konstaterar Emma Hedman.

De som kommer kan befinna sig i en pågående våldsam relation. Eller fortfarande lida av en sedan länge avslutad relation och vara i behov av råd och stöd.

Telefonsamtal vanligast

Vanligast är att hjälpsökande ringer men det förekommer att personer med barn kommer in i receptionen och söker teamets hjälp.

– Man kan ha tagit med sig en ryggsäck med tillhörigheter, säger Theres Yvonnesdotter.

Psykiskt våld dominerar, säger de.

– Det kan handla om ekonomiskt våld, att man som partner inte får insyn i den gemensamma ekonomiska situationen, att den andra partnern tagit lån i den andres namn, att ha kontroll över den andra, att uttala hot om våld, exemplifierar Theres Yvonnesdotter.

– Det finns i alla samhällsklasser. Det är lite läskigt, det kan drabba vem som helst. Det är spritt i hela Bromma.

Men det stora flertalet Brommabor som lever under de här förhållandena kommer aldrig så här långt. Åtminstone inte enligt de här båda socialsekreterarna, den lokala polisen, och statistikmyndigheten Brå, Brottsförebyggande rådet.

Tusentals drabbade

Det finns ett mörkertal.

Enligt Brå kan det handla om drygt 2 000 kvinnor från 18 år och uppåt som är utsatt för våld i sin relation i Bromma. 115 av dem polisanmäler, majoriteten lever i det tysta (se faktaruta).

Till relationsvåldsteamet kom i fjol cirka 200 hjälpsökande kvinnor.

Deras uppfattning är att anmälningar om relationsbrott ökar.

– Vi får varje år fler personer som kommer till oss. Vi tror att det beror på att man har större medvetenhet om det här brottet, säger Emma Hedman.

Hon säger att det finns en debatt i samhället om det här brottet, att personer som drabbas av det i allt större omfattning kan sätta ord på det.

Relationsvåldsteamet har ingen uppsökande verksamhet men genom affischering och i broschyrer, bland annat på vårdcentraler, talar de om att de finns.

Stefan Källstigen

Men fortfarande finns ett mörkertal.

Emma Hedman pratar om en normaliseringsprocess i sådana här relationer, där en person som utsatts för relationsbrott över tid får en förändrad verklighetsuppfattning. Att anmäla en partner är inte alltid enkelt och kan förknippas med skuld och skam.

– Man har tagit till sig våldsutövarens världsuppfattning.

Den kunskapen till trots, de bedriver ingen uppsökande verksamhet.

– Det kan ge en förhöjd risk, förklarar Emma Hedman.

Den som utövar våld i en relationen kan bli våldsam, förtydligar hon.

– Man behöver som vuxen söka hjälp själv eller ta hjälp av någon i sitt nätverk, om möjligt.

Kan vara anonym

I det läget går det att vara anonym, om man endast behöver råd och stöd. Ska personen ha mer hjälp, som skyddat boende, måste personen identifiera sig.

Theres Yvonnesdotter säger att för dem som befinner sig i en akut situation kan de erbjuda skyddat boende direkt, i andra situationer kan det handla om samtalsbehandling.

– Samtalsbehandling är vår vanligaste insats, säger Emma Hedman.

Upplever ni att ni kan hjälpa?

– Ja, det upplever jag, att klienterna är väldigt nöjda, säger Theres Yvonnesdotter.

Går det att vända utvecklingen när det gäller relationsbrott?

Emma Hedman säger att det i så fall handlar om att arbeta mer med unga personer, och deras relationer.

– Ibland tror jag att man från samhällets sida kan ta sig in mer tidigare, jag tänker att man kan uppmärksamma det mer bland unga, säger hon.