Den lokala polisen i Bromma som utreder misstänkta brott i samband med relationsvåld ser ett stadigt inflöde av sådana anmälningar.

Elin Mattsson, förundersökningsledare vid polisens Bin-grupp (brott i nära relation) i Bromma och Vällingby, som utreder misstänkt brottslighet där de inblandade har en nära relation, kan inte uttala sig om polisanmälningarna rörande de här brotten ökar.

– Det stämmer säkerligen, sedan är det inte så att vi utreder alla ärenden. Vi kan bara gå vidare med ärenden där de finns stödbevisning, och där åklagaren kan väcka åtal, säger Elin Mattsson.

Mörkertal i villaområden

I likhet med socialsekreterarna kan hon inte heller uttala sig om det mörkertal, som enligt en nyligen publicerad rapport från polisen och Stockholms stad, existerar och som enligt rapporten också ökar i omfattning.

– Nej, jag kan inte göra det, tyvärr, men jag tänker att i Bromma är det mycket villaområden och där är det annorlunda än i områden med lägenheter, där grannar kan höra vad som pågår. Villaområden är skyddad verkstad, där är anmälningsbenägenhet inte lika stor. Det är en skillnad, i vissa områden är det fler anmälningar.

Sticker stadsdelen Bromma ut i det här sammanhanget?

– Nej, det tycker jag inte, men vi utreder färre ärenden i Bromma än i Vällingby. Det kan bero på hur strukturen ser ut i Bromma, i delar av Bromma är det villaområden. Det är väldigt sällan det kommer in anmälningar från områden som Äppelviken och Norra Ängby

– Jag tror att det är ett stort mörkertal i dessa områden, det är inte lika stor anmälningsfrekvens. Ofta är det grannar som i anmälningar vittnar om att de sett eller hört vad som har hänt. Bor man i villa är det inte lika lätt att höra. Det är lite svårare att gömma sig i en lägenhet.

Är det ett mönster i hela Stockholm?

– Ja, så ser det ut överlag i hela Stockholmsregionen. Vissa delar sticker ut i Stockholmsregionen på det här sättet. Det kan man fråga sig varför det är så.

Elin Mattsson är förundersökningsledare i en grupp inom polisen i västra Stockholm, där Bromma, Ekerö och Vällingby ingår, som utreder brott i nära relation. Hon och hennes kollegor åker inte ut på akuta utryckningar eller bedriver uppsökande verksamhet utan tar över efter att andra poliser tagit upp anmälan.

Leder inte alltid till åtal

Anmälningarna leder inte alltid till fortsatta utredningar, Elin Mattsson säger att de tittar på "olika parametrar" för att bedöma vilka anmälningar de ska fortsätta utreda.

– Vi utreder det brott som begåtts, sedan har vi andra funktioner. Om man till exempel behöver skyddat boende kan socialtjänsten hjälpa till. Då kan vi dra i de trådarna direkt, vi ser till att upprätta en kontakt, det hjälper vi målsägande med.

Mattsson tror att det går att få fler att anmäla relationsbrott, även i områden där sådana anmälningar är underrepresenterade.

– Det kan handla om att vara lite mer pådrivande i de delarna, som att sätta upp affischer. Och visa civilkurage, ser man att någon har skador att man går fram och frågar om det har hänt någonting, att man kanske bryr sig mer om sina medmänniskor.