Handen på hjärtat är det nog många av oss som lämnat något som egentligen inte hör hemma på en återvinningsstation; en liten målarburk, stekpanna eller kanske till och med en möbel.Efter att det är slängt är skräpet någon annans problem. Den lotten hamnar på dem som städar runt containrarna.
Tomas och Niro från Samhall är några av dem som arbetar med att hålla rent vid stationerna. När deras jobb fungerar som det ska handlar det om att plocka enstaka föremål som hamnat fel.
Men i dag får de istället, liksom många gånger förr, lyfta tungt.
– Men vi är så avtrubbade och vet att det ser likadant ut varenda gång. Och det är inte bara här utan så här är det i många områden, säger Niro medan han trycker ihop kartonger och ser till att de hamnar i rätt container.
Tiden är knapp och efter en stund tvingas han och Tomas urskiljningslöst samla in allt i stora säckar. Alla sorters material hamnar i samma påse.
– De ska till 27 stationer i dag och när det ser ut så här blir det tufft att hinna med, säger Anders Danay, områdeschef på Samhall.
Ryckte ut för 15 miljoner
Tomas och Niro har heller ingen möjlighet att ta med skräpet utan rapporterar till FTI att en extra åtgärd krävs.
Det är då kranbilen rycker ut.
Förra året fick FTI och deras kranbilsförare göra den sortens utryckningar 5 000 gånger. Prislappen landade på drygt 15 miljoner kronor för 2020 och i år är FTI redan uppe i 1 000 extrahämtningar under första kvartalet. Och då har inte bygg- och trädgårdssäsongen satt i gång ännu.
– Det är ju synd. Det betyder att vi inte kan hämta lika ofta på andra ställen och kostnaden betalas i slutändan av konsumenterna själva, säger Annika Ahlberg, regionchef på FTI i Stockholm.
Värre under corona
Hon menar att den coronaeffekt man såg i fjol, där folk rev ut kök, beställde nya varor och dumpade de gamla grejerna på återvinningsstationerna istället för på tippen, höll i sig. Det är till och med värre nu än i början av pandemin.
Vad kan ni själv göra för att vara tydligare med vad som ska lämnas hos er och vad som ska till ÅVC?
– Vi har producerat filmer som vi försöker sprida på Facebook, och vi har gjort nya skyltar som inte verkar göra någon nytta, säger Annika Ahlberg och skrattar lakoniskt.
Men det är inte bara privatpersoner som lämnar sitt skräp på stationerna. Företag, restauranger och folk som erbjuder sophämtartjänster finns också med i ekvationen.
– Det är ju jättesmidigt, att någon kommer förbi ditt hus eller lägenhet och tar med sig din bråte för en billig peng. Men är det så billigt är det ofta något som inte funkar i andra änden, det tycker jag man ska tänka på, säger Annika Ahlberg.