I en stor lokal står symaskinerna uppradade. Här arbetar de intagna på Täbyanstalten flera timmar om dagen. På borden ligger klippta tygbitar färdiga att sys. Mössor, vantar, bönemattor skapas av återvunnet tyg från anstalter och säljs, bland annat vidare, till fängelser runt om i landet. Utbyggnaden som nu pågår av anstalter i Täby syns i produktionen.

– Varje cell ska ha en gardin, och varje intagen ska ha minst en tvättsäck. Vi syr väldigt mycket av det nu, säger Marie van den Bos, kriminalvårdare i produktionen.

Fångarna syr själva gardiner, tvättsäckar och mössor inne i på Täbyanstalten. Att ha alla i sysselsättning är ett av problemen när fängelserna blir mer trångbodda.

Malin Lövkvist

7 kvadratmeter delas på två

Täbyanstalten har plats för 50 intagna men idag sitter 66 personer inlåsta i byggnaden – vilket gjort att hälften får dela på de sju kvadratmeter stora rummen. Vid 19 på kvällen låses dörrarna och öppnas inte förrän vid sju på morgonen dagen efter.

– Det är ett litet rum du måste dela med en annan intagen 12 timmar om dygnet. I jämförelse med andra länder är det en ganska lång tid som man är inlåst. Jag tycker det ska vara en fråga för kriminalvården i framtiden att se över inlåsningstiderna, säger Fredrik Thunberg, kriminalvårdschef i Täby och Österåker.

Hot och våld ökar

En dag för de intagna på Täbyanstalten består av arbete i ateljén, studier, behandlingsprogram och fritid. Redan nu märks effekten av ökad trängsel, vissa har svårt att sova och egentiden har minskat. Trots att våld och hot mot personalen inte ökat beskriver Fredrik Thunberg att den gjort det mellan de intagna, det gäller även otillåten påverkan mot personal.

Något som också ses på Österåkersanstalten där det råder trängsel, men till skillnad från Täby har de inte dubbelbelagt rummen då cellerna är mindre.

– Har man inte egna utrymmen där man kan gå undan blir friktionen mellan de intagna högre, säger han.

Redan i vår räknar Täby med att ha ännu fler intagna vilket betyder att fler måste sysselsättas och få plats på rätt behandlingsprogram. En stor utmaning.

– Då kan man inte erbjuda alla rätt sysselsättning. Det gäller att vara kreativ, berättar Samuel Fågelqvist kriminalvårdsinspektör.

Marie van den Bos, kriminalvårdare i produktionen visar en mössa som de intagna sytt i produktionen.

Malin Lövkvist

I otakt: Behöver fler lokaler för sysselsättning

För att inte fängelsedömda ska fastna på häktena så gäller det att snabbt skapa nya platser.

– Det akuta är att hitta sängplatser, men hela anstalten behöver hänga med. Vi behöver fler lokaler för sysselsättning, förråd, personalutrymme och matplatser, just nu är det i otakt, säger Fredrik Thunberg.

Så här ser ett klassrum ut inne på anstalten. De flesta har inte fullständiga betyg och kriminalvårdarna jobbar mycket med motiverande samtal.

Malin Lövkvist

Det viktigaste är att inte glömma huvudfokuset: Att de intagna ska komma ut i bättre skick, säger Sami Tesfay kriminalvårdsinspektör. Han säger att de lägger stort fokus på individanpassning och motiverande samtal, då trösklarna kan vara höga när man kommer från häktet.

– Vårt viktigaste uppdrag är att de inte ska återfalla till brottslighet och platssituationen gör att det blir en utmaning, säger han.