Omställning. Stina Ehrnst gillar att göra någonting positivt för miljön och klimatet i stället för att klaga. Foto: Anna Wilson

Tillsammansodlarna firar ett år i Grönsta

För ett år sedan fanns bara ett par pallkragar på marken nedanför Grönsta prästgård som Tillsammansodlarna disponerar. Vi återvänder till Lidingöodlarna som kultiverar både växter och gemenskap. "Vi har gjort en otrolig kunskapsresa", säger Helena Lundblad.

  • Publicerad 07:15, 29 maj 2021

Tillsammansodlarnas lott är full av odlingsbäddar. En bärallé är på gång. En potatispyramid har byggts och en kryddspiral reser sig med pepparmynta i botten timjan och rosmarin i topp.

– Vi har varit här hela vintern. Det har också varit ett andningshål i pandemin. Här har vi kunnat umgås och hålla avstånd, säger Helena Lundberg, en av initiativtagarna.

De odlar ihop: Både grönsaker och gemenskap gror i Grönsta

Grödorna växer, så även medlemsantalet. Förra året var de åtta, nu har de blivit 23 stycken. När Mitt i tittar förbi på Tillsammansodlarnas ettårskalas kommer dessutom två nya medlemmar.

Luktärt. Helena Lundberg tittar på när Barbro Aldén planterar luktärt. Runtom växer bland annat kronärtskocka, något som rådjur inte gillar. Foto: Anna Wilson

Inget gnäll

Tillsammansodlarna är precis som de låter, en grupp människor som odlar tillsammans. De håller till vid vattnet, nedanför Grönsta prästgård. Det handlar om att odla men också att umgås, fika och ha trevligt tillsammans.

– Och man behöver inte vara medlem för att komma förbi och ta en fika, säger odlaren Stina Ehrnst.

Återbruk och lokalt samarbete är viktigt för gruppen. Till exempel får de halm och gödsel från Lidingögetterna i Get2gether. Trädgårdsmöbler, redskap och annat har det fått i bortskänkesgrupper eller av Lidingöbor. Dessutom bygger de odlingsbäddar och annat själva.

Stina Ehrnst är med i Omställningsrörelsen, vars tankar odlarna i Grönsta bygger på.

– Omställningsrörelsen anser att vi kan inte leva exakt på det sätt som vi gör idag. Men i stället för att klaga på alla fel bygger man upp något positivt: ”Så här kan vi göra i stället” säger hon.

Pyramid. Potatis i en pyramid. Foto: Anna Wilson

Kryddspiral. Högst upp växer

Alla Tillsammansodlare är inte med i Omställningsrörelsen.

– Men jag har ett starkt engagemang för miljö och klimat, säger Kristina Törnblom.

Hon tror att deras odlande kan skapa ringar på vattnet och inspirera andra.

Inte ha ångest

– Särskilt nu när man inte kan vara ute och demonstrera i Friday’s for Future känns det bra att få göra något praktiskt, inte bara ha ångest och läsa på. Sedan räddar vi inte välden här. Men vi sprider ändå kunskap. Om en tiondel av de som bor på ön tar till sig någonting om hur viktigt det är att vårda jorden är det fantastiskt, säger hon.

Tre grejor som rådjur inte gillar

Växter som sticks.

Växter som doftar starkt, till exempel tagetes.

Fårull.

Visa merVisa mindre

Man kan äta funkia – smakar sparris

Tro det eller ej. Men trädgårdsväxten funkia går faktiskt att äta.

Bäst är att ta de späda bladen på våren som kommer upp ur jorden i en rulle. Skotten kan sedan stekas, kokas eller grillas och ätas med olivolja och salt.

Smaken påminner om sparris. I olika sparrisrecept passar det att byta ut sparris mot just funkia.

Visa merVisa mindre

Höjd. På lotten är marken lerig, hård och full med kvickrot. Därför byggs alla odlingar på höjden. Foto: Anna Wilson

Ull. Varför är det ull på växterna? Rådjur uppskattar inte doften. Foto: Anna Wilson

Helena Lundberg är glad över att ha lärt sig mycket under året som har gått. Utan att blinka levererar hon snabbinfo om bästa sättet att bygga hugelbäddar – en upphöjd odlingskulle – knep för att hålla rådjur borta och att det är en bra idé att odla honungsört eftersom de lockar till sig bin.

Kunde du det här för ett år sedan?

– Nej absolut inte. Vi har gjort en otrolig kunskapsresa och verkligen fått nörda ner oss om vi velat.

Återbruk. Planteringsröret är ett gammalt stöd till lyktstolpar på Lidingö kyrkogård. Här växer mexikansk mynta som passar fint i drinken mojito. Foto: Anna Wilson