De kriminella gängen går allt lägre ner i åldrarna när de rekryterar. Många unga lockas in genom att de får saker eller pengar, att de erbjuds status och något de uppfattar som vänskap och gemenskap. Det kan också handla om att de inte vågar säga nej när någon som uppfattas som cool i området ber dem göra en tjänst.

För att få bukt med problemet testas nya metoder. I Skärholmen har tre socialsekreterare flyttat in till polisen och jobbar tätt tillsammans med deras ungdomsgrupp. Samarbetet har pågått i drygt två år och innebär bland annat att socialtjänsten sitter med på polisens möten och tar del av deras lägesbild och förmedlar den till socialtjänsten. 

Snabbhet och en tidig kontakt är viktigt när man jobbar med unga och samarbetet har underlättat just det.

– Innan socialtjänsten satt hos oss var samarbetet trögt. Det tog längre tid att få tag på personer och att veta vem vi skulle prata med. Nu får vi tag i rätt person mycket snabbare vilket är positivt, säger Josefin Gillving, chef för Skärholmspolisens ungdomsgrupp.

Samverkan sker i första hand genom att socialtjänsten har familjens samtycke. Men socialtjänsten har även rätt att bryta sekretessen i brottsförebyggande syfte när de får information om att en ung person rör sig i kriminella kretsar eller på fel platser. Det underlättar tidiga insatser som att dela information gällande oro för olika personer i området och att göra upp planer för hur de ska arbeta kring dem.

 – Socialtjänsten kan få information långt innan oss, innan ett brott har begåtts, om att en person sticker ut genom sitt beteende. När vi får den information så kan vi förmedla den till våra poliser i yttre tjänst så att de kan hålla koll när de stöter på personen, säger Josefin Gillving. 

Socialsekreterarna Johanna Holmsten och Karolin Ishak har flera gånger i veckan möten med Josefin Gillving och andra i Skärholmspolisens ungdomsgrupp.

Angie Gray

De menar att samarbetet har gett goda resultat.

– Vi hoppas och tror att vi förhindrat nyrekrytering, säger Karolin Ishak, socialsekreterare i Skärholmen. 

Socialtjänsten utbildar också polisen i hur man ska göra orosanmälningar och vad som är viktigt att de får med, så att socialtjänsten kan agera och se till att de unga som behöver får hjälp. Det är exempelvis viktigt att ha med detaljerad information om miljön och vad det är i en persons beteende som utmärker sig och gör att man oroar sig. Men också hur föräldrarna agerar och hur de reagerar och ser på oron som polisen har.

– Orosanmälningarna ökar och kvalitet på dem ökar och det är bra för det behövs för att socialtjänsten ska kunna agera, säger Josefin Gillving.

Med på husrannsakan

Nytt för i år är också att socialtjänsten ska få vara med när polisen gör olika tillslag och husrannsakningar, och möta och jobba med familjen och ungdomen på plats. Att vara på plats i kritiska lägen tror de ska göra stor skillnad.

– Oftast är det en väldigt upprörande situation för föräldrarna när polisen kommer och gör husrannsakan. Tanken är att vi ska få ett bra möte och ett bra samtal om vi fångar upp dem direkt och det är tydligt svart på vitt vad oron handlar om, säger Johanna Holmsten socialsekreterare på Hägersten/Älvsjö stadsdelsförvaltning och fortsätter:

– Ibland hämtar polisen även in en ung person på förhör och då tror vi att det är jättebra att socialtjänsten finns med och kan fånga upp föräldrarna och ungdomen. 

Polisen ser tydliga fördelar med att socialtjänsten är med redan från start. 

– När socialtjänsten är med så blir föräldrar mer motiverade att samarbeta med dem och det är viktigt, för om de är negativt inställda till socialen och polisen så blir ju oftast barnen och ungdomarna det, säger Josefin Gillving och fortsätter:

– Vi är ju inte där för att vara dumma utan för att hjälpa dem att förhindra en dålig utveckling innan det är för sent. Det är mycket lättare att bryta dåliga beteende och mönster tidigt än när man sitter där med 10-15 år av svårare brottslighet.