Den största ändringen i Region Stockholms budget är de två extra miljarder som skjuts till för att täcka akutsjukhusens underskott.
Men pengarna är villkorade. Sjukhusen måste effektivisera och sänka sina kostnader samt minska på hyrpersonal och administration.
Orealistiskt
Oppositionen kallar det en nedskärningsbudget, i en skrivelse till regionstyrelsen.
– Det är inte realistiskt att de ska klara av det, säger regionrådet Irene Svenonius (M).
Och att plötsligt minska på inhyrd personal kallar hon "idiotstopp".
– Långsiktigt är det en viktig åtgärd, men nu stoppas operationer och det blir högre belastning på den personal som finns.
Hur anser du att underskotten skulle ha hanterats?
– Akutsjukhusen borde ha tilldelats mer pengar redan i höstas när budgeten togs, och fördelats.
Värsta läget
Det är efter att alla nämnder och bolag i regionen lämnat in sina verksamhetsplaner som regionstyrelsen nu stämmer av budgeten, och kräver att de som går back vidtar åtgärder.
När det gäller akutsjukhusen har Socialdemokraterna, som nu styr regionen tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet, länge hävdat att de varit underfinansierade under borgerliga styret.
– Vi satsar mer pengar i Mittenkoalitionen på vården än någon region någonsin har gjort. Detta trots att regionerna befinner sig i det värsta läget på 30 år. Vi gör det för att kunna värna vårdpersonalen och förhindra varsel, skriver finansregionrådet Aida Hadzialic (S) i ett mejl.
Mindre bidrag
Enligt henne har den moderatledda regeringen minskat statsbidragen till Region Stockholm med nästan tre miljarder kronor på ett år.
– Om Moderaterna på riktigt värnade om stockholmarna hade de lyssnat på SKR:s kritik om att regeringen inte stöttar regionerna tillräckligt, i stället för att angripa ett helt nödvändigt räddningspaket till akutsjukhusen.
Beslut om budgetändringarna tas i regionfullmäktige den 20 mars.
Pengar rullar in – lättnad för akutsjukhusen
Svältkuren för akutsjukhusen ska vara över, har regionens mittenstyre lovat.
På sjukhusen hoppas de nu att "pengar rullar in som det ska".
Först höjdes ersättningen till akutsjukhusen med en miljard i årets budget. Men det räckte inte långt, meddelade sjukhusen. Nu utlovas ytterligare två miljarder, årligen.
– Det innebär att vi kompenseras rejält och inte behöver varsla personal, säger Christophe Pedroletti, VD vid Danderyds sjukhus.
Tidigare har sjukhuset uppgett att de skulle behöva minska personalstyrkan med 400 årsarbeten.
Men varför går akutsjukhusen back hela tiden? Larmen om underskott och varsel, köer och brist på vårdplatser har duggat tätt.
Södersjukhusets VD Mikael Runsiö svarar i ett mejl:
– Vi har under flera år haft en låg uppräkning av sjukhusavtalet.
Dyr vård
Sjukhusens ersättning är rörlig. De får betalt av regionen för antalet besök, operationer och andra åtgärder.
När det tidigare borgerliga styret ställde om vården, flyttade ut specialistvård från sjukhusen till mottagningar "på stan", eller till närakuter, skulle de klara sig på mindre pengar.
Men det har inte fungerat. Kvar på akutsjukhusen finns de svåra fallen, multisjuka, äldre. En kostsam vård som kräver vårdplatser.
Svälten över?
"En svältkur" enligt den dåvarande politiska oppositionen. Nu är det dom som styr och har lovat att svälten ska vara över.
Och sjukhusen hoppas nu att "pengar rullar in som det ska" för att citera rapparen Petter.
Men pengarna är villkorade: det krävs en åtgärdsplan för bättre arbetsmiljö, samt minskade kostnader för administration och hyrpersonal.
– Vi anställer personal som tidigare varit inhyrd för att minska bemanningskostnaderna och satsar på en hållbar arbetsmiljö för våra medarbetare, säger Runsiö.
Fortsätter spara
Christophe Pedroletti säger att det nu blir hälsoinsatser för personalen, som friskvårdsbidrag, fysiska aktivitet på arbetstid och bättre scheman.
– Men det kommer att finnas behov av besparingar även framledes. Vi tittar nu på om Danderyd, Sös och Södertälje sjukhus kan samverka när det gäller stabsfunktioner, som IT, ekonomi och medicinteknik.
Han hoppas kunna presentera en budget i balans. Men exakt hur mycket pengar sjukhusen får beslutas i regionstyrelsen i mars.
Karolinska universitetssjukhuset räknar i sin verksamhetsplan med att få 940 miljoner kronor extra, men skriver i planen att de trots det kommer att gå back med 387 miljoner.
Ur verksamhetsplanerna för 2023:
Karolinska: Fortsatt satsning på att avskaffa köerna, bättre schemaplanering, hög vårdvolym (104 procent) för att öka intäkterna.
Sös: Antalet vårdsplatser minskar med 18 stycken, till 603. Det sker främst inom förlossningsvården, som får 900 färre förlossningar. Dagvårdsplatser inom medicin tillkommer. Öppnar permanent covidavdelning.
Danderyds sjukhus: Behöver öka vårdproduktionen för att tjäna mer pengar, och öka antalet vårdplatser kraftigt.
Källa: Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus
Christophe Pedroletti, VD vid Danderyds sjukhus, hoppas nu få en budget i balans.