Att få vuxna att ta sig ut för att, i trygghetssyfte, vandra runt om på Mälaröarna på kvällar, helger och skollov har visat sig vara tufft. Betydligt tuffare än väntat, menar kommunens samordningschef Lena Törnblom Löfquist.
Hon och kommunen har länge försökt väcka intresse, men i flera år har de upplevt svag respons.
– Vi har försökt på alla möjliga vis. Vi har skrivit i sociala medier, på vår hemsida och annonserat i båda lokaltidningarna. Vi har även satt upp affischer på strategiska platser i kommunen för att locka, men det ger inget.
Civilsamhällets ansvar
Lena Törnblom Löfquist hoppas att fler ska ge sig ut även om de inte har barn som rör sig ute.
– Det är alltid svårt att få folk att engagera sig för andras barn, säger hon.
I andra kommuner har idrottsklubbar genom att vuxenvandra kunnat få en ekonomisk ersättning. Men den vägen vill inte Ekerö kommun gå.
– Vi har provat det, men de som engagerar sig i föreningarna har mycket att göra ändå. Det blir ganska mycket administration som de i så fall vill ha betalt för och det är svårt för kommunen att bemöta. Risken är också att incitamentet att hjälpa till försvinner om man inte får pengar.
Förra sommaren visade ett antal vuxna intresse och Lena Törnblom Löfquist ordnade då med schema för vandringarna, men till slut blev det övermäktigt när deltagarna ville byta och flytta på sina tillfällen.
– Vi kan inte ha en tjänsteman på kommunen som jobbar med sådant. Det krävs att civilsamhället tar ett ansvar, säger hon.
Ska våga gå ut
Hon ser flera skäl till att vuxna ska ge sig ut.
– Det handlar även om att gå ut för att de ungdomar som stannar inne ska änna sig trygga och våga gå ut mer.
Att vuxenvandra behöver inte heller vara någon krävande insats menar hon.
– Ungdomar måste få vara ute och hänga ifred. Det här handlar inte om att gå fram och säga att de inte får sitta och röka. Det är mer att ungdomarna ska känna tryggheten i att det finns vuxna i närheten så att om något händer ska ungdomarna kunna komma fram och berätta om exempelvis någon druckit för mycket och behöver en vuxens hjälp, säger Lena Törnblom Löfquist.