Just nu tillbringar Tilly Hatcher dagarna hemma. All undervisning sker på distans och hon får uppgifter som hon ska skicka in till sina lärare. Eftersom hon läser estetprogrammet med inriktning på musik har hon ganska många håltimmar. Samtliga lektioner i körsång och musicerande har ställts in.
– Det funkar att plugga hemma, men det är tråkigt. Jag längtar efter att träffa mina klasskamrater, säger hon.
Om mindre än två månader ska Tilly Hatcher ta studenten. Det är dagen hon har väntat på i flera år. Tolv års skolgång är över och hon ser fram emot att springa ut på Hvitfeldskas skolgård i glädjerus.
Eller så blir det ingenting. Risken för coronavirusets spridning gör att hela festen kan bli inställd. Ingen studentbal, inget utspring och knappast något sjungande på lastbilsflak.
– Jag måste intala mig själv att det blir en student annars känns det som misär. Det skulle vara jättejobbigt att bara hämta ett intyg och sen inget mer, säger Tilly.
Att inte veta säkert gör att motivationen till skolarbetet sjunker. Under sista terminen ska alla avgångselever göra ett examensarbete som ska presenteras för resten av klassen. Tilly har gjort en fotoutställning – som inte blev någon utställning. Istället fick hon mejla över sina bilder till läraren.
– Många i min har förberett konserter som examensarbete, men de har blivit inställda allihop. Vi har ju inte tillgång till skolans lokaler, säger hon.
Den planerade studentresan till Prag har redan avbokats, nu väntar Tilly nervöst på hur resten av terminen ska se ut. Studentmössan beställdes redan i höstas och hon har köpt studentkläder och en balklänning. Dessutom är släkten från England inbjuden till studentkalaset.
– Nu vet vi inte om de kan komma hit alls. Ingenting är säkert. Vi vet inte ens om vi kan komma tillbaka till skolan alls under resten av terminen.
