Familjeporträtt. Eveliina konstaterar att det blivit mindre finska under corona. ”Mina föräldrar är finsktalande och förr sågs vi varenda helg. Då kunde vi hänga en hel helg och bara prata finska. Nu har vi inte träffats på nästan ett år.” Foto: Sacharias Källdén

Stort engagemang i Årets sverigefinska kommun

Haninge har utsetts till årets Sverigefinska kommun. Eveliina Berg, lärare i Sverigefinska klassen på Vikingaskolan, hoppas att det ska ge ringar på vattnet. "En dag kanske vi har en helklass med finska elever", säger hon.

  • Publicerad 16:16, 19 mar 2021

För mig är det viktigt som mamma att föra det vidare till mina söner.

Det är en kylslagen eftermiddag i villaträdgården i Haninge när vi träffar Eveliina Berg och hennes familj, bestående av maken Niklas och sönerna Melvin, 6 år, och åttaårige Elliot. Termometern visar nollgradigt men kalla vindar gör att det snarare känns som minus sju.

Men det hindrar inte Eveliina från att skina som en sol när hon pratar om grannskapet och huset i Kvarntorp i Vega som de flyttade till för elva år sedan, efter att ha bott åtta år i Vendelsömalm.

– Vi trivs fantastiskt bra. Det är nära både till skärgård och stad. Visste du att det var hästhagar här förr? Det är svårt att föreställa sig nu, det har hänt en del, konstaterar hon medan barnen kastar sig fram genom tomtens hinderbana.

Krävs stort engagemang

Förutom familjen och Mitt i finns även Kristian Borg på plats. Anledningen är hans arbete med en bok om Haninges Sverigefinnar (se intervju här) där Evelina är en av de intervjuade. Sedan 2017 leder hon den finskspråkiga undervisningen på Vikingaskolan.

– Jag är jätteglad över att ha varit med och startat upp det. Först var det en förskoleklass men sedan har det växt i takt med att barnen blir äldre. Verksamheten följer med när de börjar femman till hösten.

Syskon. Elliot pratar helst svenska, "eftersom inte alla förstår vad jag säger när jag pratar finska. Men jag har många finska kompisar i klassen." Lillebror Melvin får frågan om han kommer lära sina framtida barn finska och svarar utan tvekan: "Ja!". Foto: Sacharias Källdén

Innan 2017 fanns det finskspråkig verksamhet på förskolan Tallen, men under tio års tid hade det saknats finskspråkig skolundervisning i kommunen. I dag finns fem klasser mellan förskoleklass och årskurs 4 där undervisning sker på både svenska och finska. Sex-åtta elever i varje klass har finska som modersmål och resterande talar enbart svenska.

– Det krävs ett stort engagemang även från föräldrarna om språket ska leva vidare. Det måste vara ett språk som är aktivt även utanför skolan, förklarar Eveliina.

Varför är det viktigt?

– Det hänger ihop med identitet och ursprung. För mig är det viktigt som mamma att föra det vidare till mina söner. Jag vet också hur snabbt finskan hamnar i baksätet. Det är verkligen en färskvara som försvinner om du inte använder det i vardagen.

Att Haninge utsetts till årets Sverigefinska kommun hoppas hon kan ha effekt på inflyttningarna.

– Det kan påverka de som kommer från Finland och funderar över var de ska bosätta sig. Och för verksamhetens del skapar det intresse. Vem vet, en dag kanske vi har en helklass med finska elever, säger hon.

Vikingaskolan

Hösten 2017 startade de sverigefinska klasserna i Vikingaskolan i centrala Handen.

I de sverigefinska klasserna går både svensktalande och finsktalande elever.

När undervisning hålls i helklass förs samtal på både svenska och finska. När lektioner hålls i halvklass har de finsktalande eleverna undervisning på finska.

Ambitionen är att det finska språket är levande under hela skoldagen.

Källa: Haninge kommun

Visa merVisa mindre

Årets Sverigefinska kommun

Utses årligen av Sverigefinländarnas delegation.

I motiveringen står att Haninge även under pandemin har kunnat underhålla och utveckla sitt minoritetsarbete.

Sedan 2010 är Haninge ett förvaltningsområde för finska språket.

Det betyder till exempel att det är möjligt att använda finska språket i kontakt med kommunen.

Sverigefinnar är Haninges största nationella minoritetsgrupp.

Visa merVisa mindre