– Det är bland det mest oväntade jag varit med om. Jag har dykt i 30 år och aldrig tidigare hittat några skulpturer, säger Jim Hansson, marinarkeolog på museet Vrak.
Vänstra lejonet på Äpplet. Skulpturer på 1600-talets örlogsfartyg var ofta gjorda av ek, lind eller furu.
Jim Hansson, Vrak/SMTM
Förra veckan hade han och kollegan Patrik Höglund bråda tider när man släppte nyheten om de fynd som nyligen gjorts vid regalskeppet Äpplets vrak.
Äpplet var ett av tre systerfartyg till det världsberömda regalskeppet Vasa, och hittades för bara två år sedan i ett sund i Vaxholm.
Regalskeppet Vasas akter. Ungefär så här såg antagligen Äpplet ut också och skulpturerna kan finnas kvar!
Mostphotos
Eftersom Äpplet sänktes medvetet redan på 1650-talet förväntade sig få att skeppets skulpturer och utsmyckningar skulle vara kvar. Efter bara cirka tio timmars dykning visade sig det vara fel.
Ursprungligen var skulpturerna på 1600-talets örlogsfartyg målade i klara färger. Modell av Vasa på Vasamuseet.
Mostphotos
Tillsammans med marinen fann man i våras flera träskulpturer, däribland två stora lejon från riksvapnet på Äpplets akterspegel, en figur som man tror föreställer den grekiske titanen Atlas samt ett stort snidat riksäpple med en diameter på 50-60 centimeter – fartygets ”namnskylt”. Fynd som museet Vrak beskriver som ”sensationella”.
– Det är ganska bra utdelning, säger Jim.
Är övriga skulpturer kvar vid vraket?
– Ja, de är förmodligen kvar, tror vi.
Som jämförelse hade Vasa cirka 700 skulpturer och dekorationer.
Marinarkeologerna Patrik Höglund (t v) och Jim Hansson (längst till höger) under tidigare dykning.
Anneli Karlsson, SMTM
En svårighet när det gäller Äpplet är att vraket åtminstone delvis varit täckt med sten. Bakgrunden är olika historiska beslut: När Äpplet sänktes var det för att blockera farleden till Stockholm mot fientliga skepp – Sverige var ju ständigt i krig på 1600-talet.
Drottning Kristina (1626-1689) som barn. Svenska flottan i bakgrunden. Detalj ur målning av Jacob Heinrich Elbfas.
Nationalmuseum
Långt senare muddrades sundet och stenar togs bort för att öppna upp farleden igen, så att vrakdelar från Äpplet kan ha skadats eller flyttats.
Vad händer nu?
– Nu går vi väl vidare med undersökningarna i höst, men det hänger på om marinen kan, säger Patrik Höglund.
– Vi vill ju snoka runt och titta mer, säger Jim.
Kommer man att bärga skulpturerna?
– Ja, vi funderar på det. Men det krävs ekonomi, tillstånd från länsstyrelsen och en konserveringsplan.
Vad vill ni få svar på?
– Hur själva aktern har sett ut. Vasa hade ju två vapen – riksvapnet och Vasas vapen, säger Patrik.
– Och hur Äpplet såg ut inuti, däckens placering, säger Jim.
Titanen Atlas på Äpplet. Vasa hade en Herkulesskulptur i stället
Försvarsmakten
Man hoppas också kunna läsa sig mer om 1600-talets båtbyggarkonst som tycks ha varit mer trial and error än matematiska beräkningar. Mätningar visar att Äpplet var drygt en meter bredare än Vasa, sannolikt för att göra fartyget stabilare.
– Vasa var inget bra skepp, Äpplet var lite bättre och Kronan och Scepter (de efterföljande systerfartygen) var ännu bättre, säger Jim Hansson.