Förra året gick 78,2 procent av niondeklassarna på Väsby skolor ut med minst godkänt i samtliga ämnen. Bland de kommunala skolorna var andelen 69,5 procent, bland de enskilda 88,0.
Högst var andelen på Södervikskolan, med 94,8 procent av eleverna.
I andra änden hittar vi Väsby skola. Där uppnådde 59,8 procent av niorna kraven i samtliga ämnen.
Anledningarna till det dåliga resultatet är flera, enligt rektor Johan Segerfeldt. Många nyanlända, turbulens i klasserna (flera som byter skola), många från socioekonomiskt utsatta områden samt hemmasittare är några av dem.
– Vi har runt 70 nyanlända varje år, vilket är dubbelt så många som alla andra skolor tillsammans i kommunen. Man ska inte gömma sig bakom det, men det är klart att undervisningen påverkas när vi har elever som varken kan läsa eller skriva svenska, säger Johan Segerfeldt.
Johan Segerfeldt började som rektor på Väsby skola i maj förra året.
– Redan då såg vi hur resultaten såg ut för åttorna. Det var en tydlig varningssignal.
Skolan tillsatte en resursgrupp för de som var längst ifrån godkänt betyg.
– Många av dem har tack vare detta fixat till sina betyg och klarat målen i de nationella proven. Men de här problemen löser man inte på ett år, de har funnits sedan mellanstadiet.
I ett långsiktigt perspektiv vill han sätta in stöd tidigare, redan i F-klass. Skolan har även vidtagit andra åtgärder för att förbättra studieresultaten. Förberedelseklasser i teoretiska ämnen, fler specialpedagoger och kunniga resurslärare i SVA, svenska för invandrare.
– Det finns mycket hopp knutet till skolan och det vi gör, säger han.