Det är tidig eftermiddag, och över Rinkeby Folkets hus ligger lugnet – innan stormen.

– Här kommer det sitta massor barn och unga om några timmar, säger Abdillahi Abshir, ansvarig för läxhjälpen på "huset", och pekar ut över en av de stora lokalerna på bottenplan.

Sedan 2019 har Rinkeby Folkets hus arrangerat läxhjälp. Verksamheten har vuxit sig allt större med åren, och nu kommer vid varje tillfälle mellan 50 och 100 barn och unga från grundskolan till gymnasiet, för få hjälp med sina studier.

På tisdagar, onsdagar och torsdagar anordnas läxhjälpen, två timmar per gång.

På plats finns alltid flertalet specialpedagoger, ämneslärare och volontärer. Ibland sitter föräldrar som pluggar på SFI med i lokalerna. Alla får hjälp.

– Det är något annat än skolan, det är andra vuxna här som får en viktig roll i barnens liv, och andra barn. Man får ytterligare en viktig plattform, säger Fardosa Omar, verksamhetschef på Rinkeby Folkets hus.

Abdillahi Abshir och Fardosa Omar oroar sig för läxhjälpens framtid, när bidragssystemet görs om.

Mikael Andersson

Nytt system

Men en kommande förändring oroar. Verksamhetens framtid kan vara osäker. Rinkeby Folkets hus är nämligen en av många ideella föreningar som fått läxhjälpen att gå runt tack vare statsbidrag, och nu planeras systemet för att ansöka om bidraget att göras om totalt, och i stället gå via skolorna som huvudman (se faktaruta). Detta eftersom det varit lätt att utnyttja systemet.

I praktiken innebär det nya tillvägagångssättet att skolorna ska ansvara för att identifiera behovet av läxhjälp bland sina elever och sedan besluta om vilka organisationer som på bästa sätt kan lösa dessa insatser.

Förändringen behöver inte automatiskt betyda att läxhjälpen på Rinkeby Folkets hus inte får pengar, men det finns fortfarande stora osäkerheter kring det hela. Man har fört en dialog med skolorna, som inte heller vet hur det ska fungera än, och ens om – och hur mycket – man skulle kunna ge till läxhjälpen på huset, berättar Fardosa Omar.

– Skolorna har fortfarande inte någon information om hur det ska gå till, och eftersom riktlinjerna inte uttalats än vet man inte hur och om vi kommer kunna få bidrag av dem nästa år. Vi vet inte om vi kommer kunna betala våra lärare, vi kan inte planera för någonting, säger hon.

Vad oroar er mest?

– Vi vet att skolorna redan har fullt upp och svårt ekonomiskt. De skär ner på lärare och har hög belastning. Det här kommer innebära ytterligare ett moment för dem. Hur ska de hinna ha koll på vilka föreningar som fungerar i området eller inte? Kommer alla få samma förutsättningar?

"Drabbar de svaga"

I fjol fick Rinkeby Folkets hus knappt en miljon i statsbidrag för läxhjälpen, i år ungefär 760 000. Förutom det har man även ett samarbete med stadsdelen kring läxhjälpen.

Pengarna har enbart gått till arvoderade, utbildade lärare och specialpedagoger. Lokalerna, fika, städning och annat står man själva för.

Hur skulle det slå om ni inte fick något bidrag nästa år?

– I Järva handlar det så otroligt mycket om tillit för att sådana här aktiviteter ska kunna fungera. Man måste bygga upp ett förtroende, det har vi gjort, och det tar tid. Nu kommer allt fler hit, föräldrar tipsar varandra och vi har fått en ovärderlig kontakt med närsamhället, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva läxhjälpen framgångsrikt. Att inte kunna fortsätta på samma sätt skulle drabba barnen enormt negativt, säger Abdillahi Abshir.

Fardosa Omar tillägger:

– Många barn har förebilder som jobbar på läxhjälpen och blir inspirerade av dem, vilket är en viktig drivkraft i deras egna studier. Man ser att "här finns en person som pluggar till läkare som är från Järva, då kan jag också bli det". Det är enormt viktigt.

Det finns flera fall av föreningar som fuskat till sig stora pengar från bidragspotten. Kan inte det här vara en lösning på problemet?

– Om en bank fuskar – stänger man ner hela banksystemet då? Nej, man ger böter och stramar åt rutinerna. Skolverket borde ha extrakontroller innan man betalar ut bidraget och man behöver bli ännu bättre på att följa upp och göra besök hos verksamheterna för att se att det faktiskt bedrivs läxhjälp enligt det man sagt. Det här drabbar de svaga och är enormt orättvist, säger Abdillahi Abshir.