Önnered

Intresset är sedan alltid, byggd på en starkt familjär drivkraft att pyssla med allsköns olika projekt, och inte minst en dröm om att bli möbeldesigner och hålla på med inredning.

– Jag älskade att åka till Ikea när jag var liten, inte för bollhavet, utan bara gå runt och titta på de olika rummen. Jag tyckte att det var jättekul med alla dessa olika möbler och hur jag skulle möblera med dem hemma i mitt rum. Bygga mina världar. Men då var möbeldesigner mest bara ett konstigt drömyrke. När jag väl förstod att det var ett riktigt jobb, som man kunde utbilda sig till och jobba som, då var det inga konstigheter. Möbler är det jag älskar mest av allt inom formgivning. Mitt absolut största intresse!

Bacatus. En stol som tog tid. Men till slut, när Matilda Hunyadi började känna att ”snart är de svarvade stolarna tillbaka på marknaden igen”, då tog hon tag i den en gång för alla.

Olof Händen

Folklore modern

Sagt och gjort. Matilda Hunyadi etablerade Sloydlab år 2016, och kallar den egna stilinriktningen ”Folklore modern”.

– Ibland brukar jag säga att det är lite som Midsommar – grönska, berusning, tradition och samtid i ett.

I början av året tog hon hem priset för Årets möbel i Elle Deco Design Awards. Och när Elle bad Matilda att kortfattat berätta vad det egentligen var hon hade gjort svarade hon:

"Det viktigaste för mig med Bacatus var att presentera en stol med svarvade ben som inte känns som en pastisch på äldre möbler. Med ben i vinkel där bakbenen får fortsätta upp till ryggstödet hamnar dessutom svarvningen mer i fokus. Utmaningen låg sedan i att addera ett bekvämt ryggstöd som inte störde formen. Lösningen blev att CNC-fräsa bakåtlutning i ett ryggstöd som följer benens lutning framåt. På så vis smälter ryggstödet ihop med benen och formen hålls samman."

En förklaring värdig en ingenjör. Och samtidigt, nånstans där i den Master of Fine Arts-tekniska vokabulären kan man skönja en kreativ process.

– Som person är jag både och; en som gillar matte och fysik, och hur man löser den typen av tekniska saker. Men jag är också en väldigt estetisk person, som tycker om att dyka in i historien bakom och jobba med det konstnärliga. Så jag har verkligen ett ben i varje läger.

Och där någonstans börjar den kreativa processen för Matilda – som historieintresserad i allmänhet och av formhistoria i synnerhet. Med ett hjärta som klappar lite extra för folkkonst och folkligt möbelskapande. Med självklar inspiration från det bohuslänska arvet, det äldre svenska, och det internationellt gränsöverskridande. 

Långt från ljust och vitt

– Det som är spännande med folkkonst är att den är så sammanlänkad världen över. Självklart finns det olikheter, men samtidigt uppenbara likheter. Vissa övergripande grundprinciper, som driften att dekorera hela ytor, att jobba med olika grafiska uttryck och allt sådant.

Med andra ord, så långt från ljust och vitt och rent man kan komma.

– Det räcker med att gå tillbaka några decennier så var det typiskt svenska något helt annat än den nuvarande idén om ljust och vitt. Mitt exjobb, mitt första skåp, var en reaktion på precis allt det där. Det är maxat med alla koncept i ett. För mig är det Bohuslän – landskapet, kaprifol och sill! Jag ville gå in i den känslan, i den folkliga, svenska möbelkulturen, och inspireras och skapa någonting, våga göra allt som uppfattades som banalt. Och på den vägen är det.

I det egna skapande tar hon framförallt avstamp i historien, i ett hantverk eller en möbel. Och sedan blandar hon det med andra referenser och intryck, inte minst musik. 

– Jag jobbar gärna med spellistor som inspiration för att skapa mina små fantasivärldar. Sådant tycker jag är roligt. Och det är samma sak med möblerna. Jag ser de som delar av en möjlig scenografi för att skapa olika världar i ett hem. Det är lite som när man möblerar, man skapar en egen värld utifrån de förutsättningar man har och kryddar med andra influenser. 

I Matildas fall, influenser från den egna uppväxten.

– Mitt röda köksbord är min mormors gamla bord med svarvade ben som jag är uppvuxen med. Svarvade ben är en sådan historisk möbelklassiker som är nästan försvunnen bland samtida stolar idag, så det kändes fullkomligt självklart att jag skulle tolka det.

Collection

Olof Händen

Det tekniska tar över

Så Bacatus började med en romantisk tolkning, en stämning, en konstnärlig känsla och sen kom krånglet i form av hur. Och även om stolen till slut gick ganska fort att rita fanns den på ritbordet under många, många år. 

– Läget där det tekniska tar över är en del av processen. Där jag klurar på hur jag ska lösa saker, olika principer för konstruktionen som jag låst mig vid. I det här fallet att stolens konstruktion skulle vara jättemodern, och inte minst att konceptet skulle vara lätt att ta till sig för en modern konsument. För mig är den passagen viktig, för när jag väl tagit mig igenom den vet jag att det färdiga resultatet blir bra. 

– Och som alltid, när jag gör någonting som är väldigt jag och lite mycket, med många estetiska element, då blir jag nöjd!

Det röda bordet. Matilda Hunyadis röda köksbord med svarvade ben är hennes mormors gamla bord som hon är uppvuxen med. Och dessutom inspirationen till Årets möbel.

Magnus Johansson