Den slitna centrumlängan på torget vid Brunskogsbacken i Farsta strand har stått igenbommad flera år i väntan på rivning. Här skulle Familjebostäder bygga hyreslägenheter, var det tänkt.
Men det allmännyttiga bostadsbolaget valde nyligen att sälja tomträtten. Antalet lägenheter var för litet för att investeringen skulle löna sig, ansåg de.
Ny ägare är ideella organisationen Stockholms Stadsmission. De ser desto större möjligheter.
Här vill de uppföra sitt första egna hyresbostadshus – och dyrka upp låset till en bostadsmarknad som stängts för allt fler.
– Stockholms Stadsmissions arbete med att bryta hemlöshet fördjupas ytterligare nu när vi för första gången bygger ett eget bostadshus. Genom projektet kan vi säkerställa att socialt hållbara bostäder går till dem som behöver det mest, säger Åsa Paborn, direktor Stockholms Stadsmission.
Hemlösheten sprider sig
På plats i Farsta strand träffar vi Pernilla Parding, programansvarig för Stockholms Stadsmissions socialt hållbara bostäder. Hon utvecklar bilden av varför projektet behövs:
– Hemlöshet handlar inte längre alltid om sociala problem. Vi möter dagligen folk i otrygga bostadssituationer. Barnfamiljer, ensamstående med barn, unga vuxna. Det här är ett stort samhällsproblem, säger hon.
Stockholms Stadsmission har redan i dag en intern bostadskö och förvaltar ett 100-tal lägenheter från privata fastighetsägare. Men att stå som byggherre för ett eget bostadsprojekt har de inte gjort tidigare.
– Det här är nästa naturliga steg för oss. Vi har arbetat med påverkan och med sociala insatser. Men om det inte finns lågt prissatta bostäder, som går till dem som behöver, går det inte att komma vidare. Det är därför vi gör det här. Vi vill visa att det går, säger Pernilla Parding.
Hur ska ni göra det?
– Genom att hålla hyrorna låga, matcha lägenheterna med människor som står långt från bostadsmarknaden och skapa en bra boendemiljö hoppas vi få fram socialt hållbara bostäder.
Oklart vad hyran landar på
Organisationen vill hålla nere bygg- och investeringskostnader, bland annat genom statligt investeringsstöd och genom att samarbeta med aktörer som bidrar med tid och resurser för den goda sakens skull.
Men hur mycket lägre hyresnivån blir, jämfört med om Familjebostäder skulle byggt, kan de inte svara på.
– Vi strävar efter lägre hyror men kan inte ange exakt förrän ritningarna är klara, säger Pernilla Parding.
Små och stora lägenheter
Cirka 50 lägenheter planeras, från ettor till fyror. En godkänd detaljplan finns men bygglovet återstår.
Om allt går enligt plan räknar Stockholms Stadsmission med inflyttning årsskiftet 2023/2024.
Exakt hur bostäderna ska fördelas är inte klart. Troligt är att en del går till personer i Stockholms Stadsmissions egen kö, men inte alla.
– Det kommer inte vara ett hus enbart med människor i utsatthet. Det ska bli en bra mix men där en del av hyresgästerna har erfarenhet av bostadslöshet, säger Pernilla Parding.
Blir det fler bostadshus för er sedan?
.– Vi behöver ta initiativet genom ett konkret exempel. Om vi visar att det är möjligt hoppas vi att fler följer efter, säger Pernilla Parding.
Kyrkan ser fram emot bygget
Innan hon drar vidare blir hon invinkad på det nyöppnade kaféet i Farstastrandkyrkan på andra sidan torget. Kyrkfolket är nyfikna på planerna.
– Äntligen händer det något! Och någonting bra dessutom. Vi hoppas att vi kan samarbeta och att det kan bli ett levande torg, säger Erica Hemström, församlingsassistent.
I senaste versionen av den årliga rapporten Läget i länet går länsstyrelsen hårt åt tendenserna på Stockholms bostadsmarknad.
– Fastighetsägare har blivit allt hårdare i sina krav för att släppa in hyresgäster. Antalet billiga bostäder blir lägre för varje år, samtidigt som regionen växer med personer som varken har kötid eller ekonomi, som unga och invandrare. Det är så många saker som är fel. Vi ser ingen ljusning, säger Henrik Weston, utvecklingsledare på länsstyrelsen.
Rapporten tar upp att den strukturella hemlösheten i länet ökar. Det är benämningen på hemlöshet som inte är en följd av exempelvis missbruk eller psykisk sjukdom.
– Den gruppen som ökar är de som inte har sociala problem. Deras enda problem är att de är fattiga. Det är en grupp som socialförvaltningen heller inte kan göra så mycket för, konstaterar Henrik Weston.
"Ivriga påhejare"
Mot den bakgrunden välkomnar han det planerade projektet i Farsta strand.
– Vi är ivriga påhejare av Stockholms Stadsmissions projekt. Det är jättekul att de gör det här, säger han.
Men är det upp till ideella organisationer att lösa bostadskrisen? Nej, är en av slutsatserna i länsstyrelsens rapport. Staten måste ta ansvar för att det byggs bostäder riktade till hushåll med låga inkomster.
Även på kommunal nivå kan förändringar behövas, enligt länsstyrelsen. I rapporten väcks frågan om vissa lägenheter borde förmedlas efter behov i stället för kötid.
– Man bör se bostäder med lägre hyror som en knapp resurs och fördela dem till de grupper som har störst behov. De kommunala bostadsförmedlingarna kan behöva jobba mer så, säger Henrik Weston.