Edilma Sebestyén på Södra station måste be om avlösning för att få gå på toaletten. Hur länge det dröjer går inte att veta i förväg. Foto: Johan Thornton

Spärrvakternas toalettbesök kan kosta 100 000 kronor i böter

Varje gång pendeltågens spärrvakter går på toaletten måste de be om lov. Annars riskerar deras arbetsgivare böter på upp till 100 000 kronor. SL:s hemliga kontrollanter ser till att toareglerna följs.

  • Publicerad 05:53, 22 okt 2021

Rädda för att förlora sitt jobb eftersom det kan bli böter när man går på toaletten.

MTR sköter pendeln i Stockholm på entreprenad. De har ett avtal med trafikförvaltningen i Stockholm som säger att om en spärrvakt på en av de stora stationerna går på toaletten måste hen anmäla detta till en ledningscentral och en ersättare skickas ut.

Går de på toaletten innan ersättaren dyker upp måste MTR betala böter till SL på 5000 kronor.

Upptäcker SL:s hemliga kontrollanter – så kallade mystery shoppers – att en spärr är tom utan att det är anmält överhuvudtaget kostar det i stället 100 000 kronor.

Men att få en ersättare kan dröja. Edilma Sebestyén som sitter i spärren på Stockholm södra tycker det är ett omänskligt system.

– Sist tog det nästan 40 minuter innan någon kom. Jag är en sådan som inte väntar, utan jag går när jag behöver.

Men så kostar det också arbetsgivaren 5000 kronor?

– Jag har ingenting emot att följa reglerna, men jag tänker inte offra min hälsa för det här. Jag har kollegor som offrar sig och håller sig jättelänge. De är rädda för att förlora sitt jobb eftersom det kan bli böter när man går på toaletten.

Hur tycker du MTR skulle göra i stället?

– Vi är vuxna och tar ansvar för vårt jobb. Behöver vi gå på toaletten tycker jag att vi ska få sköta det.

Hanterar allt i spärren

Till Edilma kommer folk som vill köpa en biljett, men främst för att få information om resor. Spärrvakterna, som formellt kallas servicevärdar, sköter också mycket annat.

– Här måste vi måste vara beredda på allt ifrån att hissen stannar till att det brinner eller att vi måste ta hand om ett självmordsförsök, säger hon och vänder blicken bort mot den rulltrappan som leder ner mot spåren.

–  Jag förstår hur viktigt det är att stationen är bemannad.

Facket: "Inte intresserade"

Från fackligt håll säger de många representanter Mitt i talat med att de försökt få MTR:s och SL:s uppmärksamhet länge. Bland annat har Pendelklubben nyligen kört en egen offentlig kampanj men helsidesannonser i tidningar. De har också delat ut flygblad i kollektivtrafiken som berättar om spärrvakternas vardag.

Hittills upplever de att ingen lyssnar. Chefer byts ut och det finns ingen att vända sig till. Från högre ort upplever facket en likgiltighet för att hitta en lösning, trots att det verkar finnas mer personal än någonsin i pendeln.

– De är inte intresserade. Men vi lever faktiskt inte på 1800-talet. Vi är inga hjon som ska behöva stå med mössan i hand för att gå på toaletten, säger Tomas Gustafsson, huvudskyddsombud som jobbat största delen av sitt yrkesliv i Stockholms lokaltrafik.

Rainer Andersson, Pendelklubbens ordförande och Tomas Johansson, skyddsombud anser att stickprovskontrollerna börjar bli ett arbetsmiljöproblem. Foto: Stefan Källstigen

"Blöjor och PET-flaskor"

Han och kollegan Rainer Andersson, ordförande i SEKO pendelklubben, har hört talas om personal som tagit med sig petflaskor för att kissa i, eller till och med suttit med en blöja för att slippa vänta in en ersättare.

– Det har gått så långt. Man är oroliga för att mista jobbet om toalettbesöket blir en ekonomisk börda för MTR, säger Rainer Andersson, som också menar att det funkat bra med toalettbesöken i alla år, fram tills de ändrade reglerna.

– Sedan skulle man intäktssäkra pendeln. Men vill någon planka gör dom det oavsett om det sitter en spärrvakt där eller inte.

"Nöden har ingen lag"

Enlig MTR Pendeltågens vd Mats Johannesson handlar inte bemanningen i första hand om biljettköp, utan om service till alla som reser och om säkerheten på stationen.

Men att spärrvakterna ska kunna gå på toaletten menar han ska vara en självklarhet.

Hur länge är det rimligt att vänta?

– Nöden har ingen lag. Behöver du gå på toaletten så gör du det.

Mejl till personalen

MTR:s huvudkontor i stan har dock skickat mejl om toalettproblemet, som Mitt i tagit del av. Här skriver mellanchefer att toalettbesöken i vissa perioder kostat MTR en väldig massa pengar:  ”Pengar som kunde används till något roligare”.

Viss press verkar finnas på de anställda att sköta toalettbesöken ”rätt”?

– Vi är ett bolag som omsätter drygt två miljarder. Att lägga tid på de pengarna som eventuella toalettbesök kostar ska inte vara en prioritet. Ytterst är det jag som är ansvarig att det kommuniceras till de 2000 kollegorna vi har.

–  Att någon skulle ha med sig en petflaska i spärren är inget jag hört talas om men är det så måste vi agera direkt. Så ska ingen behöva känna.

Mats Johannesson säger också att han inte upplever det som att facket och arbetsgivaren haft särskilt mycket dialog om det här tidigare.

Klubben kritiserar er för att inte vara intresserade av de fackliga frågorna.

– Vi pratar med facket varje dag i princip. Jag upplever att vi har en god dialog i små och stora frågor.

Där resenärerna reser som mest ställs också högst krav på närvaro i luckan. Foto: Stefan Källstigen

Viten och bonus är standard

Enligt Mats Johannesson är dessutom systemet med viten och bonusar, beroende på hur det går, standard i branschen. 5000 kronor är ett av de mindre vitesbeloppen och enligt honom inte en fråga som ligger högt upp på agendan när SL och MTR möts.

Anställda som Mitt i talat med vittnar dock om att det kommer så mycket kontrollanter i form av mystery shoppers, att det nästan blivit ett arbetsmiljöproblem.

Hur mycket kontrollerar ni närvaron i biljettluckan?

– Just nu gör vi inga kontroller. När vi gör det så är det för att säkerställa att vi håller en god kvalitet ur ett resenärsperspektiv. Vi kollar därför på ett flertal områden som kan sträcka sig från volymen på utrop station till kundservice i anslutning till våra pendeltåg, säger Mats Johannesson.

Vill ha det man betalar för

Mitt i har sökt ansvariga på trafikförvaltningen, som inte velat ställa upp på en intervju. Via mejl kommenterar pressavdelningen att detta är en fråga mellan arbetsgivare och personal, men att vitena är ett sätt att säkerställa att man får det man betalat för – det vill säga 100-procentig bemanning i spärrarna på de viktigaste stationerna.

Vad heter egentligen Södra station?

Blå eller vit bestämmer hur kisspausen ser ut

SL/ MTR delar upp sina stationer i antingen vita eller blå. De vita stationerna måste vara 100 procent bemannande så länge stationen är öppen.

De vita stationerna är Arlanda, Flemmingsberg, Handen, Huddinge, Jakobsberg, Sollentuna, Odenplan, City, Stockholm Södra, Spånga, Sundbyberg, Södertälje centrum, Tumba, Västerhaninge, Årstaberg och Älvsjö.

Går spärrvakten på toaletten/ lämnar luckan tillfälligt utan att ersättaren hunnit till en vit station måste MTR betala böter till trafikförvaltningen på 5000 kronor.

Går personalen på toaletten/ lämnar luckan utan att först anmäla detta och en av SL:s eller MTR:s mystery shoppers upptäckter detta blir vitesbeloppet betydligt högre: 100 000 kronor.

På de blå stationerna kan servicevärdarna ta fem minuters paus utan att säga till. Dock inte i anslutning till när tågen kommer eller går från aktuell station.

MTR driver pendeltågstrafiken i Stockholm sedan 2016. Kontraktet sträcker sig i tio år med möjlighet till förlängning i fyra år till.

Källa: MTRs interna verksamhetsledningssystem

Visa merVisa mindre