– Vi gick ut redan under sommaren till alla våra utförare och förklarade att man kunde söka de här bidragen och vilka kriterier som gällde. Sedan har vård- och omsorgskontoret granskat och sammanställt siffrorna och skickat till Socialstyrelsen, säger Anna-Lena Johansson (L), vård- och omsorgsnämndens ordförande i Sollentuna.
Det handlar om merkostnader som kommuner och regioner har haft till följd av covid-19. Extra personal, skyddsutrustning, och anpassning av lokaler är de största utgiftsposterna när Socialstyrelsen nu börjar betala ut andra omgångens statsbidrag.
Totalt betalas 8,5 miljoner kronor ut, där regionerna får cirka två tredjedelar, och det fanns 10 miljoner kronor att fördela.
– Det betyder att alla kommuner och regioner har fått full ersättning för sina godkända kostnader, säger Linda Eldestrand, utredare på Socialstyrelsen.
Sollentuna får 4 295 810 kronor. Det kan låta mycket men är i själva verket en jämförelsevis mycket liten summa om kommunens invånarantal (74 000) tas i beaktande – närmare bestämt 58 kronor per invånare.
Ute i landet kryllar det av kommuner som får omkring 1 000 kronor per invånare. Och en hel del får mycket mer än så – exempelvis Hudiksvall (1 927 kronor per invånare), Surahammar (2 200), Kramfors (2 300) och Krokom (4 870).
Kanske är det logiskt att små kommuner i glesbygd får mer, men även hyfsat stora kommuner som Falun (37 000 invånare), Halmstad (66 000) och Mark (35 000) får nära 1 000 kronor per invånare.
I Stockholms län är snittet lägre, men även här ligger Sollentuna i botten med överlägset lägst ersättning per invånare.
Av länets 26 kommuner är det bara de tre lilleputtarna Vaxholm, Salem och Nykvarn som får en mindre totalsumma än Sollentuna.
Och grannkommunen Upplands Väsby får 338 kronor per invånare, men ligger ändå i lä jämfört med Vallentuna (494 kronor per invånare) och Upplands-Bro (673 kronor per invånare).
Varför Sollentuna endast får 58 kronor per invånare vet inte Anna-Lena Johansson.
– Jag har ingen annan förklaring än att vi har gått ut till utförarna och de har fått redovisa sina utgifter och de har fått ersättning för det som de redovisat. Det vore ju jätteintressant att höra om andra kommuner har tagit i så de spricker när de har ansökt, säger hon.
Men något utrymme att ta i fanns inte, enligt Linda Eldestrand.
– Nej vi har varit tydliga med att man söker för de merkostnader man har. Mycket handlar om åtgärder man har gjort i kommunerna, så som skyddsutrustning och löner för extrapersonal man har tagit in för att öka bemanningen och minska smittspridningen på äldreboenden. Det kan vara stora skillnader mellan kommunerna, säger hon.
Det betyder att frågan faller tillbaka på Sollentuna. Uppenbarligen togs det in betydligt mindre skyddsutrustning, och även extrapersonal, i Sollentuna än i så gott som alla andra kommuner.
– Nja, jag tycker att alla var på tårna här. En annan förklaring kan vara att vi köpte in väldigt mycket skyddsutrustning till bra pris då vi hade en mer effektiv inköpshantering där vår medicinskt ansvariga sjuksköterska samordnade i stället för att varje äldreboende skulle köpa in separat, säger Anna-Lena Johansson.
Hennes bild är även att ingen ”snålade” med att ta in extrapersonal och AB Solom hade ett slags pool, en beredskapsenhet, där alla utförare kunde rekrytera personal vid behov.
– Generellt kommer det enormt mycket pengar till äldreomsorgen nu. Partierna bjuder över varandra och det kommer mer än vad som behövs enligt Sveriges Kommuner och regioner. Nu regnar det pengar plötsligt, säger Anna-lena Johansson.