Länet

"Mot Hagsätera", säger roboten Elin med betoning på nästan alla stavelser på en resa söderut med t-banans gröna linje. Stationen innan är lika krånglig.

– Råg-sved, som hon säger. Det är jättemärkligt – det har jag tänkt på att det känns fel, säger Helena Molin som åker linje 19 dagligen.

Sedan tidigt 2000-tal gjorde den kända rösten "Linda" utropen, men i och med övergången till de nya C30-tågen, kom till slut den nya syntetiska rösten "Elin" att höras i alla tunnelbanevagnar, på alla linjer.

Den då nya rösten skapade engagemang på Reddit. Bland annat i en tråd med namnet: "Bara jag som tycker nya datorrösten på tuben intonerar konstigt?".

– Råg-ved, som hon säger. Det är jättemärkligt. Det har jag tänkt på, att det känns fel. Jag tycker det är roligast när det är föraren egentligen – när de säger "ha en bra dag", säger Helena Molin, 53 år från Hagsätra.

Saga Widlund

Det var trådskaparen inte ensam om att tycka.

"Jag avskyr den 'nya' rösten, som t ex Blåsut säger den blå-sut och inte blås-ut"

"Hatar nya rösten. hur svårt hade det varit att hyra någon att spela in några voice lines??

Jag hade fan kunnat göra det gratis! så irriterad är jag", lät några av omdömena

Bättre med syntetisk röst

Sedan dess har det gått några år och SL har filat på uttalen och betoningarna som var värst.

– Vi har sänkt tempot i utropen, vilket minskade de klagomål som vi fick in initialt när vi började med syntetiska röster, säger Elin Lindström, presskommunikatör på Trafikförvaltningen.

– Jag tycker att utropen är tydliga. Det var svårare att höra när det var en människa, säger Kari Valkeaoja, 74 år från Bandhagen.

Saga Widlund

Det viktigaste för SL är att utropen är bra ur ett tillgänglighetsperspektiv, så personer med synnedsättning kan navigera i trafiken. I dag fyller rösten den funktionen, menar Trafikförvaltningen, även om de är medvetna om att vissa stationer hade kunnat uttalas bättre.

– Vi tycker överlag att syntetiska röster är bättre. En syntetisk röst är inte personberoende om någon vill avsluta sitt uppdrag som ”utropare”.

En annan nackdel med mänskliga utrop, enligt Trafikförvaltningen, är att varje gång ett nytt ord spelas in, riskerar man att utropet blir konstigt, då mänskliga röster förändras över tid.

– De flesta har nog en röst som inte lät exakt likadant år 1999, som den gör år 2026 – och då kan det låta konstigt när man använder ett hopklipp av nya och gamla inspelningar; vilket även kan påverka hörbarheten.

– Det kanske går att hitta någon smidigare AI-lösning, men jag tycker att den är okej. Inget man måste lägga så mycket pengar på, säger Hannes Johansson, 19 år från Haninge.

Saga Widlund

På väg mot Sockenplan träffar Mitt i vännerna Hannes Johansson och Vilmer Karlsson, 18 år från Björkhagen. De håller med om att betoningarna inte alltid sitter – men är det så viktigt?

– Det finns större problem i världen än tunnelbanerösten, säger Vilmer Karlsson med ett skratt.