Bam-bam!
Malin Bärendals skott smäller i ribban och ner i Eriksdalshallens golv. Med bara tolv sekunder kvar är hon säker på att hon har gett H65 Höör chansen att kontra och lura Skuru på SM-guldet. Domarens tecken förvånar henne: MÅL! Bollen studsade innanför mållinjen!
Firade med pizza
Full av adrenalin och utan att tänka springer hon ändå hem för att försvara. När hon inser att tvåmålsledningen räcker briserar hon i guldyra.
– Jag sprang in i en stor massa, ramlade på golvet och firade och tränarna kom med guldhattar. Sedan hade vi bucklan och var kvar i hallen, beställde pizza och firade.
Hon medger att coronarestriktionerna påverkade firandet men inte glädjen.
– Vi hade tagit guld och jag tror att man blir lika glad oavsett hur många som sitter på läktaren.
Årets SM-final var Skurus nionde under 2000-talet men 16 år hade passerat sedan senaste triumfen. Då, 2005, var Malin Berndal bara fyra år och hade inte ens börjat träna handboll. Men något år senare följde hon i storasyster Jessicas fotspår och började i Skurus bollskola.
Lagets maskot
Ytterligare ett par år senare fick hon ”springa in som maskot” med målvaktsstjärnan Bodil Norrbom på en av damlagets matcher.
– Jag var ju jätteliten, sju, åtta år. Men jag kommer ihåg: ”Wow! Vad coolt att spela i damlaget!” Sjukt! Nu är jag en av dem.
Snart har fem månader passerat sedan guldjublet i Eriksdalshallen. En ny säsong har startat med nya förutsättningar. Med två vaccindoser mot covid-19 slipper hon provtagningspinnens skrapande i svalget och snurrande i näsan inför varje match.
Mamma på läktaren
Hela hennes första säsong portades åskådarna på grund av pandemin. Men den 2 oktober fick hon äntligen spela inför publik i Nacka bollhall. Mamma Roxana satt på läktaren och fick se henne göra sju mål och ordna en totalseger i Svenska cupens kvartsfinal mot H65 Höör.
– Jätteskönt! Det är ju en helt annan känsla att spela inför publik. Jättekul att familj och vänner kan komma och titta. När man spelar inför tomma läktare vet man ju inte hur många som följer matchen på tv. Men det verkar som att publiken hittar hit fortfarande.
Även om hon redan har avgjort en SM-final känner hon att hon har mycket kvar att utveckla.
– Ja vill ha mer fart i spelet: springa snabbare och vara med mer i kontringsspelet, vara mer lugn när jag skjuter, mer spänstig. Det finns många små detaljer att förbättra.
När vi besöker träningen i Nacka bollhall saknas Elin Hansson, Vilma Matthijs Holmberg och Daniela De Jong som är på landslagssamling. Att klubbkompisarna har nått dit håller hennes blågula drömmar levande.
– Det hade så klart varit superkul att spela i landslaget. Men konkurrensen är stor, det finns otroligt många bra spelare. Men det är bara att kriga på, jag är långt ifrån en komplett spelare.
Siktar du på SM-guld i år igen?
– Vi går alltid in med inställningen att vinna.