Med sitt kapitel "Jag, sjukdomen och allt däremellan" i antologin "Över ytan" blottar och berättar Ellen Nilses om sin – och sin familjs – kamp mot anorexian. Den svåra sjukdomen som satte klorna i henne när hon började på högstadiet och som fortfarande har greppet om henne, om än lösare än tidigare.
– Jag har haft det tufft. Men nu har jag det bra, säger hon.
Tillbaka i skolan
Nu är hon tillbaka på gymnasiet för att läsa sista året på Hulebäck med planerad student i vår. Ett år efter att hon skulle ha gått ut.
– Jag har lätt för skolan och har längtat dit. Men nu har jag en anpassad studieplan.
Även på högstadiet fick hon hjälp av skolan.
– Många har haft överseende med min situation, säger Ellen Nilses.
– Min lärare i gymnastik förstod allvaret. Hur viktigt det var med det psykiska och det fysiska. Att det hör ihop. Han lyckades skapa en sammanhållning i klassen där alla kände sig delaktiga.
Blev inlagd
Men det var år där sjukdomen var viktigare än någonting annat.
Ellen Nilses blev inlagd för att få bukt på sin anorexia. Det blev också vändpunkten på sjukdomen.
– Mamma och pappa slet ut sig för att få ihop allt. Min sjukdom bröt ned dem. Det är något jag har haft skuld och skam för, men valen jag gjorde då var ju inte mina egna, förklarar hon och lägger till:
– Mina föräldrar räddade livet på mig.
Hennes text i "Över ytan" har gett henne en välbehövlig distans till sin sjukdom.
– Det har varit svårt att skriva utan att ha känslorna med. Framför allt i det här ämnet.
Hur kom det sig att du började skriva om det som hände?
– Jag har alltid älskar att skriva och läsa. Sommaren 2018, då jag egentligen fortfarande var jättesjuk, gick jag på en författarskola på Biskops-Arnö folkhögskola. Jag kunde inte ta in allt och det var första gången jag bodde själv – det gick så där – men jag blev uppslukad av skrivandet.
Fått mersmak
Hon hade författaren och poeten Athena Farrokhzad som lärare och fick bra respons av henne.
– Jag har fått motbevisa att jag inte var bra på att skriva.
Med "Jag, sjukdomen och allt däremellan" har hon fått mersmak på skrivandet.
– Jag har blivit sugen på att skriva mer. Jag får lov att vara kreativ och lekfull i mitt skapande.
Kan det till och med bli en bok?
– Jag har fått frågan. Folk vill veta mer. Men det har varit svårt att få till. Jag går i skolan och jobbar som journalist på Lokalpressen. Jag har mycket för mig. Men det har varit jätteroligt att göra det här, men också tufft att återvända till min dagbok.
