När Riksförbundet Attention, som jobbar för att sprida kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), genomförde sin årliga enkätundersökning med 5 500 svarande inför höstens skolstart var resultatet nedslående.
LÄS ÄVEN: Deras 8-årige son blev sjukskriven efter skolans åtgärd
65 procent av alla elever och 75 procent av föräldrarna kände stor eller ganska stor oro inför terminsstarten, kopplat till bland annat uteblivna anpassningar, bristande stöd och konflikter med klasskompisar och lärare.
Ingen plan
Drygt hälften hade även en hög skolfrånvaro där det upplevdes att skolan sällan hade en plan att få dem tillbaka på heltid.
Enligt Attention upplever många att de inte får den hjälp de har rätt till och föräldrar känner att de lämnas ensamma med att hantera barnens skolfrånvaro.
– Det är mycket oroande att så många upplever en stor hopplöshet, säger Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention i en kommentar.
Enligt Funktionsrätt Stockholm och Nätverket Barn i Behov har den problematiska skolfrånvaron för elever med NPF-diagonser ökat lavinartat de senaste åren och de är en särskilt utsatt grupp när det gäller skolfrånvaro enligt en studie som gjordes förra vintern.
Enligt Anna Quarnström, ordförande för Funktionsrätt Stockholm stad och som tidigare även varit verksam som skoljurist, är det många föräldrar hos dem som upplever att kampen mot skolorna är orättvis och att exempelvis Skolinspektionen inte gör tillräckligt. Hon tycker att skollagen behöver stärkas gentemot barnen och föräldrarna.
– När det inte funkar är föräldrarna automatiskt i underläge. Det finns en maktobalans där skolan har tolkningsföreträde och skollagen är tandlös när det gäller vilket stöd som ska sättas in, säger hon.