– Tänk dig själv in i en elevs situation. Om jag sitter på en lektion och inte förstår vad den handlar om, vad skulle hända mig? Om jag inte förstår gör jag något annat, det är fullt förståeligt, säger Krister Tegnestrand, rektor på Brandbergsskolan.
Det är onsdag förmiddag och skoldagen pågår för fullt.
När Krister Tegnestrand började här i fjol tittade man på elevernas måluppfyllnad och insåg att språket ofta var ett hinder för elever att nå sina mål. Runt 85 procent av eleverna talar ett annat modersmål än svenska hemma.
– Då kan man tänka sig att man ordförrådsmässigt kan ligga på en annan nivå än om man har svenska i sitt hem som vardagsspråk, säger han.
– Det är inte ett projekt, det är ett utvecklingsarbete. Det finns inget slutdatum på det här arbetet, påpekar rektor Krister Tegnestrand.
Anna Ludvigsson
Kollade av ordförråd
Man gjorde en screening över hur elevernas "skolordsförråd" såg ut. Den visade att många saknade ett grundläggande ordförråd för att följa med i undervisningen. Ordförrådet skilde sig åt inom klasser och när eleverna skulle gå upp en årskurs kom nya ord som behövde få förklaringar.
– Vi måste så klart ha en undervisning som alla barn förstår. Resultaten visar att det finns stora utmaningar, men vi ser sådan potential. Det finns så mycket kunskap i ämnena men det är svårt för eleverna att uttrycka det, säger försteläraren Toini Rydgren.
Därför har man tagit fram BUSA; Brandbergsskolans utvecklingsarbete för språkstärkande arbetssätt. Lärare ska redan i lektionsplanering identifiera och arbeta kring ord och uttryck som kan göra det svårt för eleverna att förstå själva innehållet.
Toini Rydgren nappade direkt och leder arbetet på högstadiet. Nu tänker lärarna annorlunda kring undervisningen och arbetar aktivt för att ta fram material och metoder som ska underlätta för eleverna. I dag genomsyrar det all undervisning på skolan, även i praktiska och estetiska ämnen.
Rektor Krister Tegnestrand tror att lärare och elever kan få en ökad stolthet kring sin skola genom att arbeta framåt. – De som är här vet att vi arbetar med språkutveckling och tycker att det är viktigt. Och eleverna känner att de har lärare som bryr sig om att de ska förstå det vi ska lära oss och få ett sammanhang, säger han.
Anna Ludvigsson
Sitter på mycket kunskap
13-åriga Seerat Shahid har bott i Sverige i fyra år, och ser en skillnad i undervisningen nu.
– Jag har märkt att lärare frågar mer om man förstår eller behöver mer hjälp, säger Seerat Shahid.
Språket lyfts ofta som en huvudanledning till att en högre andel elever i områden som pekats ut som utsatta, likt Brandbergen, inte klarar av kraven för gymnasiet.
– Många elever kanske tänker att de inte kan gå på det gymnasium de vill för att språket inte är tillräckligt. De kan inte visa vilken nivå de ligger på och inte utveckla eller förklara en del av sin kunskap, säger en 14-årig elev på skolan.
Men att bara påpeka att språket är anledningen gör inte mycket för att förändra situationen, menar Toini Rydgren.
– Vi måste möta eleven utifrån vad de kan i dag och sedan bygga på det. Våra elever ska känna att de kan välja vilket gymnasieprogram de vill, om betygen räcker till, och inte bara utifrån vad språket räcker till. Vi måste öppna dörrar så att våra elever vet att världen är deras.
"Kan hjälpa många"
Efter tre år hoppas man se resultat i måluppfyllnaden. Men man har redan sett förbättringar i studiero, motivation och intresse. Just tidiga insatser i skolan lyfts ofta fram som ett sätt att förhindra att unga hamnar i kriminalitet. Både Krister och Toini tror att språksatsningen kan ge ringar på vattnet långt utanför skolans väggar.
– Känner att man att man inte kommer klara sig, få ett jobb eller gå en högskoleutbildning, då kanske en del känner att kriminalitet är ett lättare sätt att tjäna pengar på och få respekt. Om vi kan hjälpa fler att få självrespekten och insikten att de har någonting att tillföra, då tror jag att vi kan hjälpa många, säger Toini Rydgren.
Krister Tegnestrand instämmer:
– Att få elever att känna att de lyckas är själva poängen. Man ska kunna se att skaffa sig ett bra liv genom utbildning som den första vägen.
– Det blir synligare för eleverna att läraren förstår att det här kan vara svårt för dem. Då vågar man ställa frågor och tror inte längre att man är den enda som inte förstår något, säger Toini Rydgren.
Anna Ludvigsson