Kunderna har troligen inte märkt det, men på senare tid har temperaturen i Liljeholmsgallerian sänkts. Ett sätt att spara energi för centrumägaren Citycon.
– Uppvärmningen är den största energiboven och det är de stora förbrukningsfrågorna som vi arbetar mest med, berättar centrumchefen Lotta Moos.
Hon betonar att det inte går att sänka för mycket eftersom personalen ska ha en god arbetsmiljö. Men det finns annat att jobba med också. De butiker som hyr in sig rekommenderas till exempel att släcka tomma lokaler, byta till ledlampor, sänka termostater och inte blockera element.
Men julbelysningen då, blir den av? Jadå, men den tänds en vecka senare än normalt – den första advent.
– Belysningen kommer dessutom att tidregleras så att den är tänd under centrumets öppettider, berättar Lotta Moos, som tillägger att julbelysningen är en liten del av elförbrukningen och att den betyder mycket för många.
Timer på belysningen
I Västertorps centrum resonerar man på samma sätt. De omtyckta dekorationerna (numera med ledlampor) tändes förra året vid halloween. I år blev det ett par veckor senare.
– Dessutom har vi timers i år, så att de inte lyser mitt på dagen, säger Annie Petré Tjerngren, styrelseledamot i företagarföreningen.
Även kunderna i Fruängens centrum får njuta av "energieffektiv julbelysning", meddelar centrumledningen. För att spara energi jobbar man med större frågor – bland annat justering av temperaturer och drifttider, inköp av grön energi och investeringar i energiåtervinning, ledbelysning och moderna VVS-system.
Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning var förberedda när energikrisen kom. Under flera år har man successivt bytt ut gamla, energislukande vitvaror i verksamheterna. Nya kylskåp, frysar, torkskåp och tvättmaskiner har installerats i förskolor, inom äldreomsorgen och inom LSS.
– Vi har ett uppdrag från staden centralt att göra klimatinvesteringar, men det är vi själva som har drivit att byta ut vitvarorna. De gör stor skillnad när det gäller energiförbrukning, säger Linda Palo, avdelningschef inom samhällsplanering och intern service.
Förvaltningen har också bytt till energisnåla ledlampor i nästan alla lokaler. Men mer finns att göra, menar Linda Palo.
– Just nu gör vi en kartläggning för att kunna skruva på det vi redan gjort och spara ännu mer energi, säger hon.
På stallväggen i Eolshälls gård sitter en Foderbarometer. Den visar hur mycket pengar gården fått in, sedan man startade en insamling i början av oktober. Pengarna går till de kraftigt ökade foderpriserna, som beror på böndernas höjda el- och transportkostnader.
– Det är fantastiskt hur generösa folk har varit. Hittills har vi fått in runt 42 000 kronor. Det täcker inte alla kostnader men betyder ända jättemycket, berättar verksamhetsledaren Ann Lillqvist.
Glädjen grumlas av oro inför vinterns elnotor. Gården saknar ekonomiska marginaler och har samtidigt svårt att spara el. De energikrävande fläktarna måste vara på eftersom det finns fuktskador som hyresvärden (Stockholms stad) ännu inte åtgärdat.
– Vi kan inte heller sänka temperaturen mer. Vi har en grundvärme på 3 grader på vintern. Lägre än så kan vi inte ha, saker får ju inte frysa, säger Ann Lillqvist.
Det hon och hennes kolleger kan göra är att tänka på hur de tänder och släcker lampor och använda ugnen effektivt. De vill också byta ut de lampor som ännu inte är ledlampor, men har inte pengar till det förrän nästa budget.
– Jag är jätteorolig för vintern, både för elnotor och för andra ökade kostnader, säger Ann Lillqvists.
Även äldre hus kan bli klimatsmarta. 1940-talshuset på Klubbacken 25 är ett gott exempel. Här har Brf Klubbåsen, med Sigbritt Nordlund i spetsen, arbetat hårt för att få ner energiförbrukningen – och lyckats mer än väl.
Det är de extra glada för i dag, när elpriserna skenar och klimatkrisen förvärras.
– I dessa tider är allt som man kan göra för att få ner utsläppen bra. Vi vill sprida kunskapen om hur vi gjort, säger Sigbritt Nordlund.
Arbetet började 2012, då brf:en deltog i Energimyndighetens pilotprojekt "Halvera mera", Sedan dess har man installerat bergvärmepump, lagt solceller på taket, satt in en extra glasruta i alla fönster och placerat fläktpaneler under elementen som fördelar värmen i lägenheten och gör att värmepumpen kan hålla ett lägre gradtal.
Dessutom har man digitala termostater på elementen, som kommunicerar med datoranslutna väggtermostater, och är lätta att reglera.
– Jag har ställt in dem så att jag har 18 grader på natten och 22 grader på dagen. Och jag kan sänka värmen med en app när jag inte är hemma, säger Sigbritt Nordlund.
Det hela är en god affär. Brf:en har minskat sitt energiinköp med två tredjedelar och ligger i linje med normen för nybyggnationer. När kostnaden på två miljoner kronor betalats tillbaka blir det gratis el i många år.