Efter en regnig sommar och höst och en snörik vinter har vårvintern startat blöt.
– Februari brukade vara en torr månad, men i år fick vi massor med regn och smältsnö. 100-årsregnen verkar komma vart tionde år numera och då behöver vi ha en infrastruktur som hänger med, säger Jonas Andersson, platschef på Wiggeby jordbruk.
Regn och smältande snö har lett till översvämmade vägar och fält som står under vatten på flera håll. Vid Sånga kyrka på Färingsö har fält svämmat över trots att de utdikats senast förra året.
– Det fick vi stöd från Trafikverket att göra, eftersom det är deras väg som går där. Men vägtrumman som ligger i vägen ner mot Svartsjö är för dålig, den klarar inte när det blir mycket vatten.
Mycket av vattnet från fälten runt Sånga kyrka rinner ut i Igelviken. Här låg det frusna vattnet högt i slutet på februari.
Lisa Halldén
Vid kraftiga regn sköljs gruset ner från vägkanterna in i trumman. Kanterna blir sedan sönderkörda och mer grus läggs på, och tillslut har trumman ingen plats för regnvattnet och hamnar längre och längre in under vägen.
– Går det 20-40 år till så är de där brunnarna borta. Vi försöker hålla efter, men det är inte vi som ska ta hand om statens vägar, säger Jonas Andersson.
Riskerar isbränna
Att regn och smältsnö inte rinner bort och fälten ligger under vatten är särskilt problematiskt för de fält som såtts under hösten.
– Höstvete och raps klarar en stund under vatten, men om det sen blir en köldknäpp så riskerar man en rejäl isbränna.
Isbränna innebär att ytvattnet fryser till ett tätt istäcke som stryper syret till grödan. Då kan den dö och arbetet och kostnaden som investerats i att harva, plöja och så kan inte tröskas upp i inkomst.
– Så visst är översvämningarna ett problem. Och i grund och botten så är det vår livsmedelsförsörjning det handlar om, säger Jonas Andersson.
För att dränera bort vatten från åkrar finns hela nätverk av diken runt om på öarna. Ett så kallat stordike ligger nere vid Färetunavägen, i höjd med Sundby by.
Vassröjning behövs
– Här är det vass och det är bra, men vassen behöver röjas och klippas. Förmultnad vass blir sedimentbotten och slam och till slut har du tappat massa centimeter i fallhöjd. Då blir det stopp.
I de stora dikesnätverken finns det många delägare. Men alla är inte intresserade av att bekosta dikesröjningar.
Mikael Andersson
Många stordiken ägs av dikningsföretag, samfälligheter där många olika markägare är delägare. På Mälaröarna finns det mängder av sådana företag, ihopkopplade över åkrar, vid skogar och under vägar. De flesta bildades under första halvan av förra seklet för att alla fastigheter i företaget skulle ha ett gemensamt ansvar att underhålla dikena.
Men med tidens gång har många av markägarnas intressen förändras, marker har styckats av och brukas inte längre. Och med det minskar incitamentet att investera i dikena.
– När de här dikesföretagen bildades fanns det massor av jordbruk. Bara här i Sundby fanns det fem gårdar. Nu är det mesta uppstyckat och sålt vidare, och kvar står lantbrukaren som brukar marken, säger Jonas Andersson.
Dåligt underhåll
– Det är ett problem det där, för massor av dikesföretag blir inte underhållna. Vi har tagit många kostnader själva för att sköta det. Annars blir det inte gjort.
Stordiket vid Sundby röjde Wiggeby jordbruk för tre-fyra år sedan och det skulle egentligen vara dags igen nu. Men det kommer antagligen dröja ytterligare sex -sju år, tror Jonas Andersson, platschef på jordbruket.
Mikael Andersson
Och billigt är det inte. En grävmaskin kostar strax under 1 000 kronor i timmen, och på den timmen hinner man röja runt 30–50 meter dike.
– Och det finns kopiösa mängder mil av dike. När man tagit varvet runt är det bara att sätta igång igen där man började.
Diket vid Färentunavägen röjdes för tre till fyra år sedan.
– Vi röjde när vi sist odlade raps här. Och vi kommer passa på att rensa diket när vi gör det nästa gång. Men vi har elva års odlingsföljd, så det är långt mellan gångerna. Egentligen borde det röjas vart fjärde år.
Hög vattennivå i Mälaren efter snörik vinter
Med en snörik vinter och ett snabbt väderomslag ligger vattennivån i Mälaren högt.
– Det är en vårflod som kommer nu, men det finns fortfarande många snömängder kvar i norr, säger Jonas Andersson på Stockholms hamnar.
I mitten av februari utfärdade SMHI en gul varning för höga flöden i Eskilstunaån. Som en av de många åar som rinner ut i Mälaren påverkar det vattennivåerna där.
– Den generella situationen har vi har haft ganska mycket snö i hela upptagningsområdet och sedan ett hastig väderomslag, säger Jonas Andersson, hamnstyrman på Stockholms hamnar.
Högt vatten länge
Det har varit höga nivåer länge. Redan i höstas var det högt vatten och med regnmätta marker så sugs väldigt lite vatten upp längst vägen till Mälaren.
– Snön började smygsmälta redan i slutet på januari. Så det är välfyllt överallt. Det räcker med att gå ut i skogen så ser man i kärr och bäckar att det är fullt överallt, säger Jonas Andersson.
Så länge tjälen är kvar i marken så sugs inte heller något upp utan regn och smältvatten rinner bara rakt ut.
Hoppas på kall vårvinter
Nu står hoppet till en vårvinter där kylan släpper greppet lite i taget.
– Det är en vårflod som kommer nu, men det finns fortfarande många snömängder kvar i norr. Vi hoppas på att en del har hunnit rinna undan innan det smälter, så vi får lite andrum.
Den 22 februari låg Mälaren på hela 35,2 centimeter över den angivna nivån på sjökortet. Idealnivån är på cirka 6 centimeter. Då tappades det i alla slussar, med ett totalt utflöde på runt 460 kubikmeter per sekund.
Isflak i Saltsjön
Att det är is på Mälaren gör att det kan komma ut isflak i Saltsjön men det hindrar inte tappningen.
– Däremot kan det vid enskilda åar eller vattendrag bli isproppar som gör att det blir översvämningar i det lilla lokala området, säger Jonas Andersson.
Vattendomen styr
Hur mycket vatten som tappas från Mälaren ut i Saltsjön styrs av en vattendom.
Där är syftet att Mälaren ska ligga på +84 centimeter utifrån referensnivån RH2000.
Beroende på vad Mälarens medelnivå är finns det en tabell som visar vilken lucka som ska öppnas.
I första hand används kulvert Maren i Södertälje, Riksbron och Stallkanalen. Övriga tappställen är i Söderström, Hammarbyslussen och Södertäljeslussen.
Vid känsliga väderförhållanden kallar länsstyrelsen till samråd med bland annat Stockholms hamnar och SMHI för eventuella extra åtgärder.
Källa: Stockholms hamnar
Jonas Andersson, hamnstyrman på Stockholms hamnar, hoppas på en kall vårvinter.
Mostphotos/Stockholms hamnar