Översvämningar, gängbrottslighet, terrorhot, pandemier, cyberattacker och direkta militära angrepp.

De möjliga hoten som Stockholmsregionen behöver kunna stå emot och planera för har förändrats dramatiskt de senaste åtta åren. 

– Sist vi gjorde en regional utvecklingsplan var omvärldsläget väldigt annorlunda. Beredskap var inget man pratade så mycket om då, säger Anton Västberg, utvecklingsdirektör i Region Stockholm.

I den nya regionala planen som nu håller på att tas fram är "robusthet" ett av de vanligaste orden. Vägar, elförsörjning, järnvägsspår, VA-ledningar och IT-system ska kunna stå emot påfrestningar, oavsett vad som händer.

Optimistisk

– Om det är översvämning, cyberattack eller sabotage, det ger ungefär samma påverkan på systemet, säger Anton Västberg.

Det måste börja med att man har system som fungerar i vardagen, understryker han och nämner järnvägen som ett exempel där sårbarheten är för stor i dag.

Nyckeln för att få en bättre beredskap är samarbete: mellan länets kommuner, med näringslivet, med försvarsmakten och civilsamhället. Anton Västberg är optimistisk.

– Det nya omvärldsläget gör det lättare att få till en gemensam plan framåt. Det har blivit tydligare för alla att vi behöver synka oss för att säkra systemen, säger han.

En viktig sak är att få fart på det eftersatta underhållet av vägar, broar, spår och avloppsledningar.

Upp ur sugrören

– Det finns väldigt mycket underhåll som man har skjutit på, som kräver enorma pengar. Staten behöver ta ett ansvar, men man kan också få ner kostnaderna genom samordning. Om man tittar upp ur sina sugrör så blir det effektivare, säger han.

En helt ny utmaning är också elförsörjningen. Hittills har man fått kapaciteten att räcka med hjälp av effektiviseringar, trots befolkningsökning och tillväxt.

– Men nu ska hela den gröna omställningen klaras med hjälp av el och då går ekvationen inte ihop. Vi behöver enormt mycket mer el och även bli mer självförsörjande. Norrland behöver sin el för egna behov.