Vi går längs långa gångar mellan betongpelare och skrymslen. Här under idrottshallen på Östra gymnasiet finns en underjordisk värld som snart ska förvandlas till ett beredskapslager.

– Här kan vi ha torrvaror, blöjor, hygienartiklar och leksaker. Vi vet att vi inte kan köpa in det när det behövs, vi måste vara redo innan, säger Lars Brånn, tillförordnad säkerhetschef i Huddinge kommun.

Alla måste vara beredda på krig. Det var budskapet från överbefälhavare Micael Bydén vid Folk och försvars rikskonferens i början av januari. En del av ansvaret vilar på individen att kunna klara sig själv. Men ett stort ansvar vilar även på kommunerna.

Äldrevård måste fungera

Det viktigaste för kommunen är att kunna bedriva sin kärnverksamhet oavsett vad som händer. Det handlar om undervisning, att driva ett LSS-boende eller att äldrevården fungerar. De ska också tillhandahålla platser dit kommuninvånarna kan söka sig vid en kris, så kallade trygghetspunkter. Östra gymnasiet är en sådan plats.

Arbetet med att ta fram trygghetspunkter har blivit försenat, de skulle egentligen ha varit klara i december.

– Personalsituationen, våldsvågen och det ökade terrorhotet gjorde att vi behövde prioritera om, säger Lars Brånn.

Men nu är det klart vilka trygghetspunkterna är.

– Innan de är operativa vill vi att personalen på skolorna ska få en ordentlig genomgång, att vi hinner öva och placera ut förnödenheter som vi i dag har centralt. Det kommer att göras under våren. Men jag vet att om jag skulle ringa en rektor och säga att nu behöver vi öppna en trygghetspunkt om fyra timmar skulle de fixa det, säger Lars Brånn.

När kan trygghetspunkterna aktiveras?

– Det kan till exempel vara om all telekommunikation slås ut. Då kan man ta sig hit och få information, här kan man också larma 112. Det kan vara vid elbortfall som varar i 6-7 timmar eller vid en stor olycka, kanske vid ett stort utsläpp. Vi har också möjligheten att låta människor sova här eller ta en dusch, även om vi då får prioritera de som har störst behov.

På Östra gymnasiet är man van vid att anordna idrottsturneringar och människor kan sova i både idrottssalen och i klassrummen. Bara i idrottssalen kan 300 personer sova. Det finns också en högtalaranläggning som når alla lokaler, berättar Lars Brånn, tf säkerhetschef på kommunen, och Stefan Wilkan, rektor för skolan.

Johannes Äng

"Vi måste hjälpas åt"

Trygghetspunkterna är också samlingspunkter i händelse av krig, även om inte alla har skyddsrum.

– Skolan är som ett samhälle i miniatyr. Vi har mottagning för skolsköterska, kurator, vaktmästeri, datatekniker och kök; det finns en grund som man lätt kan förstärka vid kris, säger Stefan Wilkman, rektor för Östra gymnasiet.

På trygghetspunkterna ska människor kunna värma sig, få mat, information och möjlighet att ladda telefonen. Personal från socialtjänstens krisstöd ska också finnas på plats.

Så gott som alla Huddingebor (97,5 procent) har max tre kilometer till en trygghetspunkt.

– Sedan har vi den mobila trygghetspunkten som är fullt operativ i dag. Den kan vi komplettera med där det finns ett glapp, som exempelvis i Gladö.

Ju mer urbant människor bor, desto större behov har man av en trygghetspunkt.

– Därför måste vi hjälpas åt, man kan inte räkna med att alla klarar sig själva, säger Lars Brånn.

Alla har inte råd

Han kallar sig själv för krisnörd. Vad har då en krisnörd i sin egen krislåda?

– Vi har varit bra på att köpa lite extra varje gång, att inte bara köpa ett paket spagetti till exempel. Vi har mat så att vi klarar oss i fem, sex dagar. Vi har ved och en värmekamin, vevradio och mat till hundarna. Vattendunkar. Vi byter vatten i dem två gånger om året, på midsommardagen och juldagen. Min fru och jag träffades på på midsommardagen, så det är lätt att komma ihåg, säger Lars Brånn och skrattar.

Han påpekar samtidigt att det är lätt att preppa för de som har råd.

– Men vi har många invånare som inte har möjlighet att skaffa ett eget lager eller ha prylar. Därför försöker vi i Huddinge fokusera på kollektiv hemberedskap. Vi behöver inte ha varsin vevradio. Vi som bor i samma fasighet, trappupggång eller villakvarter kan hjälpas åt.