Tidigare i år skrev Mitt i om hur det skulle börja rivas i Marievik under sommaren. Husen har varit tomma länge och grävskoporna har stått redo i flera år. Nu är området avstängt och rivningsprocessen är i full gång.

Miljökraven på byggherrarna är höga och allt rivningsavfall måste sorteras i containrar innan det skickas i väg.

Miljökraven på byggherrarna är höga och allt rivningsavfall måste sorteras i containrar innan det skickas i väg.

Maja Johansson

Först ut att jämnas med marken är det som kallas Marieviks udde, närmast vattnet. Där ska fyra kvarter med 660 lägenheter ersätta kontorshusen. Det första som ska stå klart, med planerad säljstart i mitten av nästa år, heter Mary och kommer bestå av lägre hus längst kajen samt ett höghus på 27 våningar

Nådde inte kraven

Skicket på kontorshusen är anledningen till att de rivs och inte renoveras. I början av 2010-talet konstaterades det att 80-talshusen hade gjort sitt. En omvandling till bostäder hade inte nått upp till kraven på dagsljusinsläpp och tillgänglighet, och förutsättningarna för att renovera för nya kontor fanns inte.

Staden hade ändå pekat ut Marievik som en lämplig plats för bostäder på grund av läget vid vattnet och närheten till innerstan och kollektivtrafiken.

Maja Johansson

– Intresset för Marieviks Udde har varit stort ända sedan vi förvärvade området 2014. Nu kan vi äntligen presentera bostadskvarteren och alla fina kvaliteter som ryms här, sa Benny Svärd, projektledare på JM, i ett pressmeddelande i våras.

Att riva kontorshusen på Marieviks udde är ett stort projekt som har tagit tid att planera. Extra krångligt blir det på grund av närheten till vattnet, vilket ställer högre krav på de som utför rivningen då inget får trilla i.

Återanvänd plåt

Just nu pågår arbete med att ta bort så kallat lättrivningsmaterial, vilket är innerväggar, installationer och allt annat som finns på insidan av huset. Det flyttas ner till marken för sortering innan det körs i väg.

Ungefär så här kan Marieviks udde se ut när arbetet är klart och husen står på plats.

Ungefär så här kan Marieviks udde se ut när arbetet är klart och husen står på plats.

JM

Därefter är det dags för tungrivningen. Sammanlagt är det 50–60 000 ton betong som ska forslas bort från platsen och till det kommer även armeringsjärn och annat som är stommen i kontorshusen. Även teglet på fasaderna ska bort. Det är tungrivningen som brukar orsaka mest oljud för de som bor i närheten.

Utöver betong och tegel så består kontorshusens utsida till stor del av plåt, hela 3 000 kvadratmeter. För att spara lite på klimatet ska JM återanvända fasadplåten när de nya husen på Marieviks udde väl ska byggas.