Om ambulanspersonal misstänker att det finns risk för hot och våld dit de larmats ska de inte gå in, utan invänta polis, något som tydliggjorts i nya rutiner.

Helst skulle de vilja ha tillgång till polisens uppgifter om så kallade "flaggade adresser", dit polisen inte åker utan förstärkning, som Mitt i tidigare rapporterat om.

Men Patrik Söderberg, chefläkare för prehospital vård i Region Stockholm, är inte så säker på att det skulle lösa problemet.

– Att ha tillgång till den informationen kan ge en känsla av trygghet, men tar inte bort riskerna. När våld inträffar handlar det oftast om okända personer, med psykisk sjukdom eller missbruk, säger han.

Har kompetens

Ambulanspersonalen är utbildade och tränade i att bedöma risker, och det är bättre att de använder den kompetensen, menar han.

Att invänta polis kan innebära att livräddande insatser fördröjs, även för personer som inte misstänks för våld men som bor i närheten.

– Det gäller att hitta sätt att bedöma hur farligt det är att gå in, mot att hjälpa en svårt sjuk person. Det är svåra avvägningar, säger han.

Vill ha väktare

Förra finansregionrådet Irene Svenonius (M) har länge propagerat för ökad säkerhet för vårdpersonal.

Hon är kritisk till att ambulanspersonalen inte har tillgång till polisens flaggade adresser.

Det skulle kräva en lagändring. Frågan har utretts av justitieutskottet och riksdagen har sagt nej. Nu säger hon att den nya justitieministern lovat att titta på det igen.

– Men vi kan inte vänta på det. Ambulanserna borde ha väktare med sig när de åker in i områden som polisen klassificerar som utsatta. Personalen ska inte behöva riskera livet när de räddar liv, och de som bor där ska inte behöva vänta på att få den vård de behöver, säger hon.

Ambulansen välkommen

Patrik Söderberg är inte säker på att väktare löser problemet.

– Jag undrar om det är nödvändigt. De allra flesta är ju vanligt folk som tycker att det är bra att ambulansen kommer och hjälper dem som är sjuka, säger han.