Tidigare i år varnade de fackliga organisationerna för så kallat skyddsstopp om inte arbetsmiljön för ambulanspersonalen blir säkrare.

Nu har de suttit ner med regionen och de ambulansföretag som kör för regionens räkning och dragit upp nya riktlinjer.

Sedan tidigare kan ambulans avstå från att åka fram om personalen bedömer att det är riskfyllt och be om polishjälp.

Arbetsvägran

Men det är inte alltid polisen kan komma. Då ska ambulans gå fram ändå, enligt de riktlinjer som funnits.

– Det har kunnat tolkas som arbetsvägran att inte fullfölja uppdraget, säger Emil Skoglund, huvudskyddsombud vid Aisab, regionens eget ambulansföretag.

Sparkar och slag

Nu ska det vara tydligt att de inte ska åka fram utan polis – om situationen upplevs hotfull.

– Oftast handlar det om missbruk eller psykisk ohälsa, hos patient och/eller anhöriga. Det kan finnas vapen, eller handla om slag och sparkar, där vi får fly för våra liv. Arbetsmiljön ska vara överordnad, vi ska aldrig utsätta oss för farliga situationer.

Utöver det ska nu SOS Alarm ta in mer uppgifter från inringarna och förvarna ambulansen om det finns misstanke om hot och våld.

Vill se journalen

Emil Skoglund efterlyser också att ambulanspersonalen får tillgång till patientjournalerna, eftersom aggressivt beteende journalförs. Men det kan också finnas annan information som är värdefull.

– Patienten kan till exempel vara allergisk mot något läkemedel. Nu förutsätts att personen är vaken och talbar, säger han.

Enligt honom har ambulansen tillgång till journalsystemet i flera regioner, men i Stockholm är det stopp. En anledning kan vara att det här finns privata företag som kör ambulans för regionens räkning.

Sekretess på "flaggning"

Helst skulle ambulansen vilja ha samma information som polisen vad gäller "flaggade" adresser. Men Åke Östman, VD vid Aisab, förklarar att där sätter sekretesslagstiftningen stopp.

– Det krävs en lagändring för att vi ska få tillgång till de uppgifterna. Det är något som alla regioner behöver gå ihop om och diskutera med Justitiedepartementet, säger han.

Hårda straff för sabotage

Han ser inte att antalet våldsincidenter ökat, däremot förekommer hot oftare nu.

Den nya lagen med brottsrubriceringen "sabotage mot blåljusverksamhet" som trädde i kraft den 1 januari 2020 har haft effekt, menar Åke Östman:

– Det blev ju synligt efter påskupploppen att det kan ge hårda straff.