Rektorer: Så ska unga hållas borta kriminalitet

När Miljöpartiets språkrör Per Bolund besökte Järva för att bland annat prata med rektorer i områden var budskapet tydligt: samverkan mellan olika instanser måste bli bättre för att ungdomar ska hindras från att dras in i kriminalitet.

  • Publicerad 12:32, 9 okt 2020

Förra torsdagen bjöds Miljöpartiets språkrör, finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, in till ett Järvabesök. Han träffade representanter för olika lokala föreningar och andra aktörer. Dagen avslutades på Husbygårdsskolan för ett samtal med rektorer och polis om vad som kan göras för att ungdomar ska hindras från att dras in i kriminalitet.

– Jag tror att nyckeln är ett gemensamt förhållningssätt. Barn och föräldrar blir förvirrade när exempelvis socialtjänst, fältassistenter, polisen och skola reagerar helt olika på samma händelse. Då finns det risk att man inte förstår de egentliga konsekvenserna av sitt handlande, säger Magnus Duvnäs, rektor på Husbygårdsgårdsskolan.

Vana att bli svikna

Rektorerna och polisen var överens om att det måste finnas någon som tar ansvar, och att det är lätt att skjuta över problemen på andra aktörer.

– Det är så många olika instanser, det finns ingen tydlighet i vem som har mandat att bestämma, det finns ingen chef. Man kan inte vänta och lyssna in vad alla aktörer säger. Då tappar man ungdomen på vägen, säger Mikael Östling Huhta, rektor på Engelska skolan i Kista.

Att det ofta saknas kontinuitet i insatserna som görs i Järva bidrar också till problemen, menar han.

– Det är väldigt populärt för folk utifrån att komma till Järva, göra en Linkedin-uppdatering om att de varit här, och sedan händer det ändå inte mycket mer. Det är samma sak med insatser; det handlar om att hitta lösningar som håller i längden, säger han, och fortsätter:

– Våra elever är ofta vana vid att bli svikna, det är det som är problemet. De klarar inte av den besvikelsen till slut, den blir repetitiv, och sedan i viss mån självuppfyllande. Det ökar bara stigmat.

250 miljoner extra per år

Till kommande års budgetförslag har regeringen avsatt mer pengar för att motverka segregation och förebygga brott i förorter, bland annat genom just bättre samverkan. Tanken är att 250 miljoner kronor extra per år under perioden 2021-2023 ska gå till sådana insatser.

– Politiken måste uppenbarligen bli bättre på att tillgängliggöra resurser för olika instanser att kunna gå in tidigt och hjälpa barn som hamnat snett. Det behövs fler poliser, men det är tydligt att vi också bör skapa bättre förutsättningar för aktörer i samhället att få tid att samverka, säger Per Bolund.

Rektorerna pratar mycket om vikten av att inte göra tillfälliga nedslag i Järva – blir inte det här besöket lite av ett sådant?

– Jag tar med mig det från dagen, att det är tydligt att vi inte ska hålla på med projekt där vi gör utspel som ser bra ut på pappret, men som sen försvinner efter ett tag. Vi måste avsätta resurser som kommer finnas kvar.

Utdrag från budgetförslaget

Förstärkning av statsbidrag i arbetet mot segregation med 250 miljoner kronor per år under perioden 2021 – 2023, där man vill se mer effektiva lösningar.

Förstärkning av arbetet mot rasism med 10 miljoner kronor.

En förstärkning på 60 miljoner kronor för samhällsinformation till asylsökande.

Ett ettårigt riktat statsbidrag på 200 miljoner kronor till kommuner med ett relativt stort flyktingmottagande, infördes 2020, höjs från tidigare nivå på 80 miljoner.

Det är oklart hur stor del av pengarna som skulle tillfalla Järva, om budgeten går igenom.

Visa merVisa mindre