Högre skatteintäkter och statsbidrag, nämligen 2,8 miljarder kronor mer än man räknat med, räddar Region Stockholm från den prognostiserade brakförlusten på 3,5 miljarder.

Underskottet stannar nu på en miljard kronor.

Det enligt det preliminära resultatet för 2023 som nu har redovisats.

Inflation

Hög inflation och höga personal- och pensionskostnader inom hälso- och sjukvården har uppgetts som de huvudsakliga orsakerna till att regionen går back.

För att spara pengar har till exempel inhyrd bemanning minskat kraftigt, en besparing på 338 miljoner kronor mot året innan.

Även kollektivtrafiken går mindre back än befarat, med "bara" 550 miljoner kronor, 616 miljoner mindre än budgeterat. Det är biljettintäkterna som inte når upp till budget, då antalet resande efter pandemin är fortsatt lägre än innan.

Svek

Förra finansregionrådet Irene Svenonius (M) konstaterar att regionen inte gått med underskott sedan 2006, då Socialdemokraterna senast styrde.

– Det är ett svek mot stockholmarna som nu tvingas betala mer, men får mindre för pengarna. Effekterna av vänsterstyrets politik är ett 2024 med högre skatt, ökade patientavgifter och höjd SL-taxa, skriver hon i ett uttalande.

Blir ännu tuffare

Trots alla höjningar budgeteras ett underskott om fyra miljarder för 2024. Pensionskostnaderna väntas fortsätta öka, likaså kostnader för löner, läkemedel och förbrukningsmaterial.

– Jag kommer fortsätta ta ansvar för ekonomin samtidigt som vi stärker den underfinansierade sjukvården som Irene Svenonius lämnade efter sig efter 16 år av moderatstyre, skriver finansregionrådet Aida Hadzialic (S) i ett mejl.

2024 blir ett tufft år, enligt henne.

– Den nationella sjukvårdskrisen slår till med full kraft och vi ser nu massvarsel av sjukvårdspersonal i andra regioner. Förra året minskade vi kostnaderna till bemanningsbolagen, och för första gången på många år minskade vi konsultkostnaderna. I år accelereras detta arbete. Vårdens pengar ska tillbaka till vården, säger hon.