Christian Bengtsson har ”uthan någon gifwen orsak ihielslagit” en man vid namn Staffan Mickelsson, och honom ”ynkeligen och öffwerdådheligen affdagatagit”.
Så står det i domen till det första dödsstraffet som verkställdes i Sigtuna 1637. Totalt dömdes åtta personer till döden fram till 1732 och avrättningarna skedde öppet på Stora torget i Sigtuna. Oftast genom hängning eller halshuggning.
– Rådhuset var en symbol för makten och torget som avrättningsplats skulle antagligen vara avskräckande, säger Ragnar Fornö som skrivit en årsskrift om brott i Sigtunas genom historien.
Fjärde budet
Bland brotten som på 1600- och 1700-talen gav dödsstraff fanns bland annat dråp, bigami, tidelag och hor. Den som läst bibeln och har koll på de Guds tio budord vet att det fjärde budet består av att ”hedra sin fader och moder”. Bröt man mot det med till exempel slag, knuffar eller misshandel kunde man från 1608 dömas till döden.
Det gjorde borgaren Anders Thomsson från Västra kvarteret i juli 1664 efter att knuffat sin mor Kerstin, så att hon ramlat in i en dörr i hemmet och slagit sig i ansiktet. Samtliga dödsdomar togs sedan upp i Hovrätten som kunde benåda den dödsdömde. Anders Thomsson blev benådad efter att modern Kerstin själv bett Svea hovrätt om nåd.
Avrättades på torget
Ragnar Fornö har läst mängder av protokoll, domböcker och korrespondens mellan hovrätt och landshövdingen för att få en bild över brotten i Sigtuna och de avrättningar som verkställts.
Enligt Ragnar är det troligen sex personer som blivit avrättade på torget. Fallet från 1637 är inte bekräftat.
– I protokollen kan det stå att personen miste livet här på torget. Då vet man att han blev avrättad på torget.
I sin forskning, som innefattar hela Uppland, har han lagt ner över 10 000 timmar. Han blev intresserad av släktforskning redan vid 15 årsålder. Något som sedan övergick i hembygdsforskning.
– Jag får ibland frågan om det inte är ruskigt att hålla på med sådant här. Jag drivs av att man ska få reda på platsens historia. Staden Sigtuna är inte bara borgmästare eller Skötkonung. Här fanns också vanligt folk som har levt och verkat, säger han.
Sprang gatlopp
Sigtuna hembygdsförening gav i januari ut årsskriften "Brott och straff i Sigtuna under 1600-talet" av Ragnar Fornö. Den går fortfarande att beställa.
Förutom dödsstraffen behandlar skriften bland annat rådhuset, häktet, galgbacken och gatloppet. Det sistnämnda användes ibland när någon blivit benådad från sitt dödsstraff.
I gatloppet skulle den dömde springa igenom en korridor av stadens invånare som ställde upp sig mittemot varandra med käppar i händerna. Hovrättsdomen kunde lyda ”löpa tree gånger gatulopp fram och tilbakas”.
– Jag behöver inte läsa deckare utan jag kan läsa domböcker eller rättsprotokoll, säger Ragnar Fornö.