Närproducerat. Gatorna i Hjorthagens nya kvarter är alla fyllda med bergmaterial från området. Foto: Stockholms stad

Pråm ersätter 100 000 lastbilar

En pråm varannan dag – istället för 50 lastbilar om dagen – rakt igenom staden. Det är en av miljövinsterna när sten från tunnelbygget på Blasieholmen skeppas direkt till Norra Djurgårdsstaden där de ska bli nya gator och kvarter.

  • Publicerad 06:00, 18 okt 2021

I januari berättade Mitt i om forskningsprojektet MASSA. Det är ett samarbete mellan bland andra Stockholms stad och KTH, och handlar om att ta vara på bergmassor från tunnelbyggen lokalt, i stället för att köra dem med lastbil genom stan till stora upplag i kranskommunerna.

Nu står det klart att Stockholms stad och Region Stockholm ska göra precis så i ett nytt projekt i höst.

Med start någon gång efter årsskiftet kommer bergmassor från bygget av tunnelbanan på Blasieholmen fraktas med pråmar direkt till Loudden, där de ska lägga grunden för nya gator och torg i Norra Djurgårdsstaden.

Slipper 100 000 lastbilar

En båtlast motsvarar runt 125 lastbilstransporter, och allt som allt sparar man in 50 000 lastbilstransporter, jämfört med om massorna skulle ha transporterats bort från Blasieholmen landvägen.

Dessutom går det åt mindre nytt material när massorna kan återbrukas lokalt. Det innebär att man sparar ytterligare 50 000 lastbilstransporter, som annars hade krävts för att köra ut fyllnadsmaterial till Norra Djurgårdsstaden.

– Det minskar både koldioxidutsläppen och vägslitaget från den tunga trafiken rejält, säger Fredrik Bergman, genomförandechef i Norra Djurgårdsstaden.

Just från Blasieholmen är det dessutom lättare att köra bort massorna via sjövägen.

– Det är ett känsligt läge på Blasieholmen och det finns inte heller snabb och bra access till större vägar, som på de flesta andra ställen där vi bygger”, säger Andreas Burghauser, regionens projektchef för tunnelbanan till Södermalm, i ett pressmeddelande.

"Stort framsteg"

Arkitekten Marta Bohlmark på Gaia arkitektur, som är en av deltagarna i MASSA-projektet, ser det hela som ett stort framsteg.

– Att stenen förvandlas till en lokal resurs är ett stort framsteg ur ekologisk, ekonomisk och social hänsyn.

Marta Bohlmark nämner ytterligare tre platser där man tar upp massor i samband med utbyggnaden av tunnelbanan: Hammarby fabriksväg, Londonviadukten på Södermalm och Sundstabacken vid Gullmarsplan.

– På de här platserna borde regionens förvaltning för utbyggnaden av tunnelbanan kunna hantera och lösa problemen på samma sätt som vid Blasieholmen. Vid Hammarby klagar nu många på den tunga trafiken, säger Marta Bohlmark.

Råvara. I Norra Djurgårdsstaden har Stockholms stad redan från början återanvänt sten och bergmassor från lokala projekt inom stadsdelen. Efter årsskiftet körs massor från Blasieholmen med båt till Loudden. Foto: Stockholms stad

Utbyggt. När området Kolkajen byggs ut utökas landytan. Det är ett av projekten i Norra Djurgårdsstaden där det går åt stora mängder fyllnadsmaterial. Foto: Stockholms stad/Adept & Mandaworks