Stockholm är väl rustat att vända kunskapsutvecklingen på skolor, även i områden där de socioekonomiska förutsättningarna är tuffa. Det menar skolborgarrådet Isabel Smedberg-Palmqvist (L), apropå Skolinspektionens rapport.
– Vi kommer framför allt dra lärdomar av vad vi har gjort i Järvaområdet där vi lagt stort fokus just på kvalitet på undervisningen och där kunskapsresultaten har stigit, säger hon.
Exakt vilka insatser det kan bli tal om är enligt borgarrådet för tidigt att säga. Som ett tänkbart exempel nämner hon tvålärarsystem, där lärare stöttar varandra och undervisningen kan ske i mindre grupper.
– Vi gör även en stor satsning på grundskolecheferna som är ute på skolorna och i klassrummen. Även rektorerna är mer aktiva och sitter med på lektioner mer än tidigare, säger hon.
Men ibland är utmaningen att ens få eleverna till klassrummet. Där spelar de skolsociala teamen en viktig roll. Teamen är ett samarbete med socialförvaltningen och har funnits i ytterstaden sedan 2018. Deras huvuduppgift är att säkra elevernas närvaro.
– Ett av huvudskälen till låga kunskapsresultat är låg närvaro, säger Isabel Smedberg-Palmqvist.
Hagsätraskolans rektor tycker att staden behöver satsa mer pengar på skolor i utsatta områden. Vad säger du om det?
– Stockholm har en stark socioekonomisk omfördelningsmodell som gynnar skolor i utsatta områden, de får cirka 50 000 kr mer per elev och år än andra skolor. Det möjliggör för dem att sätta in fler kompensatoriska insatser. Erfarenheter från Järva visar att man med evidensbaserade åtgärder kan nå goda resultat, och vi tror att just dessa erfarenheter behöver implementeras i fler skolor samt att ett sådant arbete kan ha större effekt än att endast tillföra mer resurser.
Läs också: Hagsätrarektorn: Ge våra skolor mer pengar