Nu, nu hör man någon. Nu händer det något, hör jag en röst säga när jag kopplar upp videosamtalet.
Så tonar bilden fram och där sitter de i en soffa bredvid varandra - Haninges hopp i Funkisfestivalen - Anton Wallman, 22, från Västerhaninge och Niklas Martinsson 21, från Vendelsö. Och första frågan är ju given. Det får bli den klassiska sportfrågan.
Nu är ni i final - hur känns det?
– Det känns väldigt bra, säger Anton.
Niklas, vad betyder det för dig att hålla på med musik?
– Det betyder väldigt mycket att hålla på med musik.
Har ni gjort musik tidigare ihop?
– Ja, det har vi gjort, svarar båda.
Hur skulle ni beskriva er musik? Vad säger du Anton?
– Det är väldigt mycket glädje och positivitet. Och dans.
Final på Waterfont
Semifinalen av funkisfestivalen, som alltså är en musikfestival för personer med funktionsvariationer, hölls på Nalen i slutet av april.
Förutom Anton och Niklas tog elva bidrag sig vidare till finalen som hålls på Stockholm waterfront den 29 augusti.
Vad tror ni om era chanser? Hur sticker ni ut bland konkurrensen?
– Att det är väldigt mycket positivitet och glädje och dans, säger Anton.
Så ni tror att det kan vara något ni har fördel av i tävlingen?
– Ja.
Nu är finalen i augusti. Ska ni göra mer musik sen i höst?
– Vi tar finalen först så får vi se sen. Vi tar det som det kommer, säger Anton.
Men om ni vinner och folk gillar er musik - då kanske det kan bli en turné?
– Ja, det kan ju bli det.
Är det kul att stå på scen? Vad säger du Niklas?
– Ja, det tycker jag. Det är kul att stå på scen
Är det det bästa du vet?
– Ja, det är faktiskt det bästa jag vet.