När han kom till Göteborg från födelsestaden Trollhättan var det för musiken. Han, som börjat spela och som startat en framgångsrik rockklubb på hemorten, ville vidare.
– Jag har haft ett driv från början och redan innan alla bokstavskombinationer fick jag en diagnos som överaktiv. Något som jag omvandlat till en superkraft, säger Joakim Thedin.
Vi träffas i hans lokal nära Överåsvallen, dit han tar sig med buss 60 från Linnéstaden. En nätt resa om 20 minuter från hem till jobb, som förutom resan genom staden ger utrymme för kontemplation.
För det är ju genom tankeverksamheten som idéerna föds. De som nu har blivit hans levebröd.
– 1997 sadlade jag om, säger han efter sina år inom musik.
– Jag hade kommit till en vändpunkt och tänkte "kan jag göra detta när jag är 50…?".
Svaret till sig själv blev kort och koncist:
– Jag sa nej. Jag hade börjat designa så smått och haft turen att få jobba för Göteborgs filmfestival till deras 20-årsjubileum. Jag hade en ledig dag och gick från Draken till mitt pokergäng då jag fick en idé. Jag såg film och poker och det som lika med en kortlek.
Första kortleken, med filmstjärnor som motiv, kom lagom till Filmfestivalen 1997 – och första upplagan om 1000 exemplar tog snabbt slut.
– Så ringde Designtorget och frågade om jag ville sälja kortleken där. Jag fick trycka upp nya. I fem år levde jag på kortlekarna, säger han och berättar att det totalt har blivit nio kortlekar.
Men i den aldrig sinande strömmen av idéer väcktes tankarna och viljan om att jobba med interiör och design. Orädd för att våga sätta igång, trots att Joakim Thedin är självlärd, har hans design vuxit sig allt starkare och med större och större efterfrågan.
Han har från starten visat på stor nyfikenhet på hur processen går till.
– Jag har gått den långa vägen, men det är också det jag skördar nu. Jag har bra koll på produktionssätten och har varit med i verkstäderna, säger han.
– Jag har aldrig varit rädd för att sticka ut hakan. Jag vet var jag står. Det gäller att vara fri i sinnet, tänka lite annorlunda plus vara en gnutta naiv. För mig har det varit viktigt att hitta rätt folk att jobba med, det är så jag arbetar. Om jag skulle följa givna ramar skulle det ta död på glädjen.
Han refererar åter till musiken. Hur det är att spela i band med idéer och kompromisser för att nå en gemensam vision.
– Det gäller att lyssna och inte dissa någon i gruppen. Då blir det ingen bra produktion.
Någon affärsman erkänner han att han inte är.
– Jag investerade mycket i det jag tjänat i en bok om Ronnie Peterson. Det var kanske inte så smart, säger han.
– Kanske är jag mer entreprenör, men jag styrs definitivt inte av någon ekonomisk triggning, menar han.
Efter att framgångsrikt ha verkat med inredning för suicidprevention på rättsanstalter med flera institutioner – bland annat ett slags krok som rätade ut sig vid belastning för att återgå till sin ursprungliga form – är det sedan 2009 lampor som är Joakim Thedins fokus.
Något som tidigt gav honom uppmärksamhet och en nominering till Årets sak 2010 av Designtorget.
– Det tog över helt, säger han om intresset.
Ljuset har lett honom rätt.
– Jag har förlikat mig med att det är det här jag ska hålla på med.
