1933 invigdes det, det då hypermoderna vattenverket vid Mälarens strand, i klassisk 30-tals funkisstil. Med fler lägenheter som hade badrum och rinnande vatten i köket så hade vattenförbrukningen i Stockholm gått upp till 191 liter per konsument och dygn år 1932. Det nya Lovöverket behövdes när det moderna Stockholm växte.
På Lovöverket produceras normalt 6500 kubikmeter vatten i timmen.
Mikael Andersson
– Man hade aldrig trott att det skulle vara tillräckligt så länge. Vattenkonsumtionen ökade rejält fram till 1970-talet och då var vi uppe i nästan 500 liter per person och dygn, säger Alexandra Fleetwood, pressansvarig på Stockholm vatten och avfall.
140 liter
På Lovöverket finns kapacitet för omkring 8 500 kubikmeter vatten i timmen. Om ökningen i vattenkonsumtion hade hållit samma tempo från Lovöverket det senaste halvseklet som under verkets första 40 år hade det inte räckt långt.
Av de 140 liter vatten per person och dygn som används i Stockholm så går ungefär tio liter till mat och dryck. "Om alla visste hur mycket arbete som ligger bakom vattnet som kommer ur kranen så skulle man inte låta den stå och rinna medan man hämtar något i kylskåpet", säger Alexandra Fleetwood.
Mikael Andersson
Men nu är konsumtionen nere på runt 140 liter vatten per person och dygn. Det är i första hand de snålspolande toaletterna och smarta tvätt- och diskmaskiner vi har att tacka för att vattenanvändandet gått ner.
– En vanlig diskmaskin använder runt 15 liter vatten för en disk, men det vattnet går åt blixtsnabbt om man står och handdiskar under kranen, säger hon.
Ska försörja 2,2 miljoner
Men även om varje stockholmare använder mindre vatten så har vi också blivit fler. Just nu försörjer Stockholm vatten och avfall 1,5 miljoner människor med vatten, men nu är planen att vattnet ska kunna räcka till runt 2,2 miljoner personer.
– Vi har inte byggt ut kapaciteterna här på många år. Och när Stockholm växer tummar vi på marginalerna. Den heta sommaren 2018 slog våra anläggningar nästan i taket produktionsmässigt, säger Ulf Andersson, som är programledare för Stockholms framtida vattenförsörjning på Stockholm vatten och avfall.
"När Stockholm växer tummar vi på marginalerna", säger Ulf Andersson, programledare för Stockholms framtida vattenförsörjning på Stockholm vatten och avfall. Här tillsammans med Tommie Ibert, processingenjör, och Kristin Netzler, sektionschef för produktion och driftunderhåll.
Mikael Andersson
Därför planeras ett helt nytt dricksvattenverk på Lovön.
– Vi är alldeles i början där vi testar vilken teknik vi ska ha och hur det kommer utformas. Det är en projekteringstid på tre till fyra år och sedan en lika lång byggtid. Vi räknar med att det nya verket ska vara i drift någonstans runt 2033–2034, säger han.
Kopplat till ledningsnät
Lovö södra kallas det nya verket i planerna, men exakt var det kommer ligga är ännu inte klart.
– Men vi har utfört en lokaliseringsutredning och systemtekniskt vet vi att det är här på Lovön det ska ligga. Verket måste kunna hänga ihop med det ledningsnät vi redan har, säger Ulf Andersson.
– Det är precis som ett vägnätverk. Har man E4 och E20 så bygger man ju inte en länk till dem på en helt annan plats. Men eftersom det är under marken så tänker allmänheten inte alltid på de parametrarna, säger Alexandra Fleetwood.
Lovö södra kallas det nya verket, men exakt var det kommer ligga är ännu inte klart.
Mikael Andersson
Nya filter i Norsborg
Utöver det nya verket ska investeringar också göras på Norsborgs vattenverk, som försörjer stora delar av Ekerö med vatten.
– Där ska sex nya långsamma filter byggas, för det är där flaskhalsen sitter för det verket i dag. Där är vi i slutskedet av projekteringen och räknar med att de nya filtern ska driftsättas 2027, säger Ulf Andersson.
40 procents ökning
När Norsborg har fått sina nya filter och produktionen är igång på Lovö södra, då är planen att gå in och renovera det befintliga vattenverket.
Vattnet pumpas in i Lovöverket från Mörbyfjärden.
Mikael Andersson
– Anläggningarna här är välskötta och fungerar jättebra, men de är ålderstigna. Men för att kunna renovera ordentligt behöver vi kunna avlasta produktionen här, säger han.
– Vi kommer öka kapaciteten med runt 40 procent när vi är klara med alla utbyggnader.
Lovö rustar för klimatförändringar
Klimatförändringar ställer nya krav på dricksvattenreningen. På Lovö testas nu flera pilotprojekt.
Utöver att ge vatten till fler innebär framtidssäkringen av Stockholms vatten också nya tekniker för vattenrening.
I planen finns dels utvecklingen av nya tekniker för vattenrening, så att Mälaren ska fortsätta vara en bra dricksvattenkälla.
– Mälaren är en fantastisk fin råvattentäckt. Här och nu har vi en kanonbra vattenkvalitet men vi vill säkra upp inför framtiden, om vi får en klimatförändring som förändrar vattnet om 30, 40 eller 50 år, säger Ulf Andersson, som är programledare för Stockholms framtida vattenförsörjning på Stockholm vatten och avfall.
Pilotprojekt
Nu pågår flera pilotprojekt för att ytterligare utveckla teknikerna för vattenrening.
– Vi testar olika typer av membranfilter. Det är en modernare typ av filter än traditionella sandfilter, de har finmaskiga membran som vattnet trycks igenom, säger Tommie Ibert som är processingenjör.
Tommie Ibert visar membranfilter u eb av pilotanläggningarna.
Mikael Andersson
Det är bland annat högre halter av organiskt material i Mälaren som den nya tekniken ska säkra upp för.
Vattnets väg
På Lovöverket pumpas vattnet upp från Mörbyfjärden. Fällningskemikalier tillsätts för att ta bort humus, organiska ämnen och mikroorganismer. Sedan förs vattnet in i flockningskammare där flockar bildas av det man vill avskilja. Sedan går det vidare till en bassäng där flockarna faller till botten som slam.
Runt 90 procent av all rening sker innan vattnet har nått snabbfilter och långsamfilter.
Mikael Andersson
Runt 90 procent av all rening sker i den bassängen.
Resten av reningsprocessen är främst är för att ta bort sjölukt- och smak, och sker först i ett snabbfilter, där vattnet filtreras genom sand för att ta bort eventuella restflockar, och sedan i öppna långsamfilter, där mikroorganismer bryter ner organiskt material.
– 12 timmar tar det för vattnet att ta sig genom verket, säger Kristin Netzler som är sektionschef för produktion och driftunderhåll på Lovöverket.
I olika pilotprojekt utvecklas teknikerna för vattenrening "Vi vill säkrar upp inför framtiden", säger Ulf Andersson.
Mikael Andersson